Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2004.
En kommitté tillkallas med uppdrag att utvärdera remissinstansernas synpunkter på betänkandet Svensk kod för bolagsstyrning
(SOU 2004:46). Kommittén skall görade omarbetningar av den i betänkandet föreslagna bolagsstyrningskoden som kommittén anser lämpliga med hänsyn till bl.a. remissynpunkterna. Kommitténs arbete skall resultera i en reviderad version av bolagsstyrningskoden.
Den föreslagna bolagsstyrningskoden är avsedd att vara ett självregleringsinstrument för näringslivet. Kommittén skall därför i sitt arbete beakta förhållandet till och avgränsningarna mot gällande lagstiftning och övriga regelverk på området för bolagsstyrning. Kommittén skall också beakta det arbete som pågår inom Regeringskansliet på detta område.
Allmänhetens förtroende för näringslivet, liksom förtroendet mellan näringslivets olika aktörer, är av grundläggande betydelse för samhällsekonomin och investeringsviljan. Det påverkar företagens möjligheter att skaffa kapital och därmed enskilda människors möjligheter till arbete, sparande och pension.
Förtroendet för det svenska näringslivet har under senare år hamnat i den offentliga debattens fokus. Mot den bakgrunden bemyndigade regeringen den 5 september 2002 statsministern att tillkalla en kommission för analys av behovet av åtgärder som stärker förtroendet för det svenska näringslivet (SB 2002:01, dir. 2002:115).
Kommissionen, som antog namnet Förtroendekommissionen, hade i uppdrag att
- etablera en dialog med näringslivets ägare och företrädare
om dagens situation när det gäller förtroendet för
näringslivet,
- granska om det förekommer förtroendeskadliga företeelser
inom det svenska näringslivet och, i så fall, kartlägga
dessa,
- belysa näringslivets egna insatser i förtroendeskapande
syfte,
- analysera behovet av åtgärder som kan stärka och säkerställa
förtroendet för det svenska näringslivet,
- ta del av relevanta internationella erfarenheter,
- bedöma om lagstiftning, offentlig reglering och
näringslivets eget regelverk behöver förändras, varvid
konsumentperspektivet särskilt skulle uppmärksammas, och
- föreslå de åtgärder som bedömdes nödvändiga.
Förtroendekommissionens arbete resulterade i betänkandet Näringslivet och förtroendet (SOU 2004:47). Kommissionens arbete kom att på flera punkter beröra området för bolagsstyrning
(corporate governance). Kommissionen lämnade således ett flertal förslag till ändrad lagstiftning i dessa delar. Bland annat föreslogs att beslut om principerna för ersättningar till verkställande direktör och övrig bolagsledning i publika aktiebolag skall fattas av bolagsstämman.
Förtroendekommissionens betänkande har remitterats. Remisstiden löper ut den 30 september 2004.
Vid sidan av överväganden om ändrad lagstiftning kom Förtroendekommissionen också att analysera frågan om förhållandet mellan lagstiftning och självreglering på bolagsstyrningens område.
Förtroendekommissionen konstaterade att lagstiftning - vid en jämförelse med självreglering - medför vissa tydliga fördelar, såsom större tyngd genom den demokratiska förankringen, större rättssäkerhet vid tillämpningen och en normbildande funktion genom angivandet av miniminivåer. I fråga om nackdelar anfördes att lagstiftning kräver en långsam beslutsprocess, att rättssäkerhetens högt ställda beviskrav kan göra tillämpningen svår och att kravet på heltäckande normbildning genom miniminivåer kan leda till att reglerna ställer alltför låga krav. Förtroendekommissionen konstaterade att självreglering är ett mera flexibelt instrument än lagstiftning men att självregleringen kan ha sämre legitimitet hos en bredare allmänhet. De sanktioner som är kopplade till självregleringssystem är också vanligen mindre kraftfulla än sanktioner som grundas på lagregler. För att självregleringen skall efterlevas kan det därför krävas att det finns ett starkt opinionstryck för att reglerna följs.
Förtroendekommissionen drog i betänkandet slutsatsen att lagreglering och självreglering kompletterar varandra och att båda regleringsformerna kan behöva utvecklas för att stödja förtroendet för näringslivet. Förtroendekommissionen konstaterade att den svenska rättstraditionen med en lagreglering som syftar till att lagfästa de grundläggande reglerna men överlämnar stora delar av tolkningen till rättstillämpningen är värd att bevara.
Förtroendekommissionens ambition var därför att föreslå så lite ytterligare lagreglering som möjligt och att i stället prioritera självreglering när detta kunde anses ändamålsenligt.
När det gäller formerna för självregleringen konstaterade Förtroendekommissionen att det under senare år har utvecklats nationella koder för bolagsstyrning i ett flertal länder (t.ex.
den brittiska Combined Code). Någon motsvarande heltäckande och brett förankrad självreglering har dock ännu inte kommit till stånd i Sverige. I syfte att höja kvaliteten i svensk bolagsstyrning och därigenom stärka effektiviteten och utvecklingskraften hos de svenska företagen tog Förtroendekommissionen i oktober 2003 initiativ till bildandet av en särskild arbetsgrupp, den s.k.
Kodgruppen, med uppgift att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning. Kodgruppen tillkom i samverkan med näringslivet och bestod, förutom av ledamöter ur Förtroendekommissionen, av ledamöter utsedda av ett flertal organ och organisationer i näringslivet.
I april 2004 presenterade Kodgruppen resultatet av sitt arbete i betänkandet Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46). Betänkandet innehåller ett förslag till ett särskilt regelverk, en kod, på bolagsstyrningsområdet. Enligt betänkandet skall koden bl.a. ge förutsättningar för en aktiv ägarroll, skapa en välavvägd maktbalans och en tydlig rollfördelning mellan olika organ samt främja ökad öppenhet. Kodens regler är avsedda att utgöra en ambitionshöjning i förhållande till lagstiftningens krav. Koden är primärt skriven för svenska aktiebolag noterade på svensk börs men torde enligt Kodgruppen till stor del vara relevant även för andra kategorier av bolag med ett spritt ägande eller ett stort allmänintresse. Avsikten är inte att kodens regler skall införlivas i lagstiftningen. Avsikten är inte heller att reglerna skall vara tvingande. Tillämpningen av koden skall i stället bygga på frivillighet enligt modellen "comply or explain" eller på svenska "följ eller förklara". Med detta menas att ett företag som tillämpar koden, men i sin tillämpning avviker från vissa av dess bestämmelser, skall presentera en förklaring till avvikelsen. Det är sedan marknadens sak att avgöra om den redovisade förklaringen är godtagbar. Om den inte är det, är det sannolikt att företaget drabbas av negativ publicitet och ett minskat förtroende på kapitalmarknaden.
Förslaget till en svensk kod för bolagsstyrning syftar till att åstadkomma ett mera sammanhållet regelverk på bolagsstyrningens område, grundat på självreglering. Det innebär att reglerna i koden inte bör införlivas i lagstiftningen. Det innebär också att frågan om det fortsatta ansvaret för koden och dess utveckling helst bör lösas innan koden börjar tillämpas.
Förtroendekommissionen har i betänkandet Näringslivet och förtroendet föreslagit att koden fortsättningsvis bör förvaltas av en ideell förening, där staten och ett antal organisationer och organ i det privata näringslivet är medlemmar. Genom remissbehandlingen av betänkandet har remissinstanserna beretts tillfälle att yttra sig i denna del. Frågan om den framtida förvaltningen av koden kommer att behandlas i ett annat sammanhang.
En annan fråga är den om kodens materiella innehåll. Koden är, som tidigare nämnts, resultatet av en samverkan mellan en statlig utredning och representanter för näringslivet. Av naturliga skäl har emellertid många av dem som berörs av regelverket inte kunnat delta i kodens närmare utformning. Eftersom en förutsättning för att koden skall få efterlevnad är att den har en tydlig och stark förankring i näringslivet, är det viktigt att så många som möjligt ges tillfälle att lämna synpunkter på koden. När det gäller frågan om kodens innehåll har därför såväl Förtroendekommissionen som Kodgruppen uttalat att koden bör vara föremål för granskning av en bred krets av remissinstanser och andra intressenter innan kodtexten ges sin slutliga utformning. Regeringskansliet har mot den bakgrunden remitterat betänkandet Svensk kod för bolagsstyrning till ett stort antal myndigheter, organisationer och företag.
Eftersom koden är avsedd att vara en del av näringslivets självreglering, är det naturligt att näringslivet självt tar del i kodens närmare utformning. Det är därmed inte givet att de inkomna remissynpunkterna på förslaget till kod skall beredas på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet. Det är i stället lämpligt att den fortsatta utformningen av bolagsstyrningskoden sker i samverkan mellan staten och näringslivet. Det bör för detta ändamål tillkallas en särskild kommitté.
Kommittén skall omhänderta de remissynpunkter som kommer in rörande bolagsstyrningskoden. Remissynpunkterna skall redovisas i kommitténs betänkande.
Kommittén skall därutöver analysera remissynpunkterna.
Med utgångspunkt i denna analys skall kommittén överväga om bolagsstyrningskoden behöver anpassas eller omarbetas. Kommittén skall också beakta den debatt som i övrigt har förts i fråga om koden. Kommittén skall redovisa skälen för sina ställningstaganden.
Det är viktigt att bolagsstyrningskodens ställning i förhållande till övriga normsystem är tydlig. Kommittén skall därför i sitt arbete beakta innehållet i och funktionen av lagstiftningen, men också övriga regelverk, på området för bolagsstyrning. Kommittén skall därvid noga överväga bolagsstyrningskodens närmare avgränsning mot dessa regelverk. En utgångspunkt måste härvid vara att kodens regler skall vara förenliga med förekommande lagregler på området och att kodens regler inte får ge något utrymme för att kringgå lagens krav. Kommittén skall i detta sammanhang också beakta det arbete som pågår inom Regeringskansliet på bolagsstyrningens område.
Kommittén skall vidare hålla sig informerad om det arbete som pågår inom EU och OECD på bolagsstyrningens område.
Kommittén skall i bolagsstyrningskoden inarbeta de ändringar som kommittén mot bakgrund av remissynpunkter eller av andra skäl anser vara lämpliga. I sitt betänkande skall kommittén presentera en reviderad version av bolagsstyrningskoden.
Uppdraget skall redovisas senast den 17 december 2004.
(Justitiedepartementet)