En aktionsgrupp för barnkultur tillsätts. Huvuduppgiften är att lämna förslag på hur barnkulturens ställning kan stärkas.
Aktionsgruppen skall ta initiativ till ett s.k. modellsamarbete mellan kommuner i syfte att sprida föredömliga former för arbetet med barn och kultur. En särskild rapportör skall kartlägga barnkulturen i Sverige.
Barnkultur har en central roll i svensk kulturpolitik. Barnens rätt och möjlighet att delta i det kulturella och konstnärliga livet har varit en prioriterad fråga i den svenska kulturpolitiken alltsedan 1970-talet. Det råder en bred politisk enighet om vikten av att satsa på barnkultur.
För trettio år sedan tillsattes den statliga Barnkulturgruppen med uppdrag att lägga fram förslag inom barnkulturområdet.
Under rubrikerna Alla har ansvar för barnkulturen och Så här kan vi arbeta skriver gruppen i sin slutrapport Barnen och kulturen att samverkan mellan folkrörelserna, kommunerna och staten är en förutsättning för att få till stånd en positiv förändring.
I propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) redogjorde regeringen för målen för den statliga kulturpolitiken. Alla medborgare omfattas av dessa mål oavsett ålder, kön, klass, hemvist eller etnisk bakgrund. Barn skall ha lika möjlighet att utvecklas till självständiga individer. Att själv få skapa och ta del av andras skapande hjälper barn och unga att upptäcka och förstå sig själva och sin relation till omvärlden.
För merparten av de verksamheter som helt eller delvis finansieras med stöd från den statliga kulturbudgeten har barn- och ungdomsverksamhet hög prioritet. Inom bl.a.
områdena film, litteratur, museer, teater, dans och musik bedrivs verksamheter utifrån barns och ungas perspektiv.
Kulturpolitiken främjar även riktade insatser för barn- och ungdomskultur genom de nationella uppdragen (prop. 1996/97:3)
och landets länskonsulenter. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2005 (utg.omr. 17) lämna en fyllig redovisning av nuvarande statliga insatser för barnkulturen och ange vilka framtida insatser som bedöms vara nödvändiga.
Barn och ungdomar är också viktiga målgrupper för radio och TV i allmänhetens tjänst, som är en betydelsefull förmedlare av kulturella och konstnärliga upplevelser i program för och med barn och ungdomar.
Enligt Sveriges musik- och kulturskoleråd erbjuder fortfarande nästan samtliga kommuner frivillig musikundervisning trots återkommande nedläggningshot. Ett stort antal kommuner har musik- och kulturskolor med undervisning i musik, dans, teater, bild m.m. Avgifterna varierar dock mellan kommunerna, vilket innebär att många barn inte har råd att delta i verksamheter med hög avgift.
Den kulturella infrastrukturen, former för samordning, tillgången till fungerande bibliotek och ändamålsenliga lokaler, den enskilda skolans inställning till kreativa lärprocesser och till kultur samt föräldrarnas ekonomiska, sociala och etniska bakgrund är några avgörande faktorer för barns möjligheter att utnyttja sin rätt till kultur och eget skapande.
I budgetpropositionen för 2004 (utg.omr. 17) aviserade regeringen att en särskild aktionsgrupp skulle tillsättas med uppdrag att bl.a. inleda ett s.k. modellsamarbete med ett antal kommuner. I uppdraget pröva hur professionella konstnärer och kulturutövare skulle kunna spela en större roll i bl.a.
skolan än för närvarande.
Företrädare för flera kommuner, musik- och kulturskolor, kulturinstitutioner och skolor, liksom många andra berörda, har anmält sitt intresse att delta i detta arbete.
För att ytterligare stärka barnkulturens ställning beslutade regeringen i juni 2004 att ur Allmänna arvsfonden satsa 60 miljoner kronor på barn- och ungdomskultur. Under en treårsperiod skall 20 miljoner kronor årligen fördelas till projekt av och för barn och ungdomar. Projekten skall syfta till att utveckla barns och ungdomars kulturengagemang och egna skapande.
Artikel 31 i FN:s konvention om barnets rättigheter erkänner barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionen fastslår vidare att konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Staterna skall också uppmuntra kulturell och konstnärlig verksamhet som är lämplig och som kommer alla barn till del.
Enligt artikel 12 har barnet rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som han eller hon är berörd av och att få sina åsikter beaktade.
Att förverkliga barnkonventionen och att förankra konventionens synsätt är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. Regeringens arbete med att förverkliga barnkonventionen tar sin utgångspunkt i den strategi som godkändes av en enhällig riksdag i mars 1999. Strategin har uppdaterats i en skrivelse till riksdagen januari 2004 (skr.
2003/04:47).
Läroplanerna knyter kreativitet och skapande verksamhet till lärandet. I läroplanen för förskolan (Lpfö) ges uppdraget till förskolan att utveckla barns lärande genom att låta dem skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som dans, sång, musik, drama, rytmik och rörelse liksom med tal och skriftspråk. Ett av skolans uppdrag enligt läroplanen för grundskolan (Lpo94) är att stimulera varje elev att bilda sig och att växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall både de intellektuella och de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall pröva och utveckla olika uttryck för kunskap.
Skolans arbete med kultur och kreativitet kan inte skiljas från den pedagogiska verksamheten i övrigt och kan därför inte vara förbehållet vissa ämnen eller aktiviteter. Samverkan mellan vetenskapliga ämnen, praktiskt-estetiska ämnen och kulturlivet skapar en skola där man arbetar med frågor som unga människor är intresserade av.
Regeringens satsning på Kultur i skolan under 1999-2001 inriktades på att kultur förstärker och stimulerar till lärandeprocesser. Insatserna inriktades på strategiska kulturprojekt som kunde ge varaktiga effekter.
I bibliotekslagen (1996:1596) föreskrivs att varje kommun skall ha folkbibliotek och att grundskolan och gymnasieskolan skall tillhandahålla skolbibliotek.
Statens kulturråd har i uppdrag att särskilt värna om barns och ungdomars rätt till yttrandefrihet. Rådet skall likaså värna om barns och ungdomars rätt och möjlighet att delta i det kulturella och konstnärliga livet och att få del av kulturupplevelser. Statens kulturråd har även regeringens uppdrag att stärka och vidareutveckla arbetet med kultur i skolan på nationell nivå.
Flertalet av de myndigheter och institutioner som omfattas av de ovannämnda kulturpolitiska målen har i regleringsbrev eller i regeringsbeslut om mål och återrapporteringskrav särskilda uppdrag att främja barn och unga.
Radio- och TV-företagen med uppdrag i allmänhetens tjänst, skall enligt sändningstillstånden för tillståndsperioden 2002 till 2005 ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar samt i dessa program förmedla bl.a.
kulturella och konstnärliga upplevelser.
Aktionsgruppen skall göra en översyn av barns och ungas möjligheter till kulturengagemang och eget skapande och lämna förslag på hur barnkulturens ställning kan stärkas.
Aktionsgruppen skall lyfta fram de kommuner som etablerat former för arbetet med barn och kultur som kan tjäna som föredömen. Därefter skall aktionsgruppen ta initiativ till ett s.k. modellsamarbete mellan kommuner i syfte att förmedla dessa exempel och erfarenheter. Det skall gälla arbete med kultur inom bl.a. teater, dans, musik, litteratur, bildkonst, film och museer. Dessutom skall arbetet inriktas mot musik- och kulturskolornas ställning, bibliotekens roll för läsfrämjandet och enskilda förskolors och skolors sätt att arbeta med kultur.
Det skall även gälla samordning mellan olika aktörer och nätverk för att främja barns tillgång till kultur.
Aktionsgruppen skall utreda hur professionella konstnärer och kulturutövare skulle kunna få en större roll än i dag i barnens offentliga miljöer som förskolor, skolor, kulturskolor och bibliotek. Dessutom skall den undersöka hur samspelet mellan kulturliv och lärare kan stärkas. Gruppen skall också undersöka behovet av och förutsättningarna för en förbättrad samordning på olika samhälleliga nivåer för att främja tillgången till kultur i barnens offentliga miljöer.
Aktionsgruppen skall låta en särskild rapportör göra en kartläggning av barnkulturen i Sverige trettio år efter det att den första barnkulturgruppen tillsattes. Denna del av uppdraget kan grundas på befintligt analysmaterial i form av statistik och forskningsrapporter. Kartläggningen skall omfatta barnens offentliga miljöer och gälla samtliga konstarter, olika kulturinstitutioner samt radio och TV i allmänhetens tjänst.
I arbetet skall alla barns möjligheter till eget skapande och deltagande i kulturverksamhet beaktas oavsett kön, ekonomisk eller etnisk bakgrund, geografisk hemvist eller eventuellt funktionshinder. Särskild uppmärksamhet skall riktas på eventuella genus- eller åldersbundna mönster.
Gruppen skall också uppmärksamma de nationella minoriteternas tillgång till kultur på det egna språket.
Det står gruppen fritt att initiera egna undersökningar.
Resultatet skall ligga till grund för gruppens överväganden och förslag.
Det ingår i aktionsgruppens uppdrag att analysera hur ändamålsenliga de nuvarande offentliga insatserna på barnkulturområdet är och att lämna förslag på hur området kan utvecklas. Aktionsgruppen skall även utreda behovet av en kontinuerlig uppföljning av situationen för barnkulturen.
Om aktionsgruppen lämnar förslag som medför nya kostnader skall förslagen till finansiering redovisas.
Aktionsgruppen skall samverka med kommuner och landsting och med berörda myndigheter, institutioner och organisationer. Till dessa hör bl.a. Statens kulturråd, Barnombudsmannen, Myndigheten för skolutveckling, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.
Aktionsgruppen skall aktivt involvera barn och unga i arbetets olika delar.
Aktionsgruppen skall redovisa sitt uppdrag i en slutrapport senast den 15 april 2006. Det står gruppen fritt att dessförinnan lämna delrapporter.
(Kulturdepartementet)