Orkesterverksamheten i Sverige

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde den 2 september 2004

Sammanfattning av uppdraget

Utredaren skall göra en översyn av de professionella orkestrarnas situation i landet. I översynen ingår att undersöka möjligheterna att behålla en orkesterverksamhet på nuvarande nivå och att främja ett brett och vida spritt utbud av orkestermusik. Landstingens och regionernas uppdrag om den regionala musikverksamheten skall även vägas in i översynen.

Bakgrund

I propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) redogjorde regeringen för inriktningen på de statliga insatserna på musikområdet. Insatserna syftar till att bidra till att ett vitalt lokalt musikliv utvecklas i hela landet, att de regionala musikinstitutionerna blir en resurs i det lokala musiklivet, att lokal arrangörsverksamhet stimuleras, att de statsunderstödda musikinstitutionerna håller en hög professionell nivå, att goda arbetsbetingelser skapas för professionella musiker, att mångfalden i musikutbudet vidmakthålls samt att barns och ungdomars musikutövande och musikskapande stimuleras. Riksdagen har också beslutat om målen för en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Statens kulturråds rapporter

Statens kulturråd har under senare år uppmärksammat orkesterinstitutionernas situation i det svenska musiklivet. I rapporten "orkester.nu - Svenska orkestrar och deras verksamhet" (Rapport från Statens kulturråd 2000:3) redovisar Kulturrådet en kartläggning av orkesterinstitutionerna i landet. Sammanlagt ingick 23 professionella institutioner eller institutionsliknande verksamheter i kartläggningen. Rapporten har remissbehandlats av Kulturrådet. Orkesterinstitutionernas situation har även belysts i Kulturrådets budgetunderlag för 2002-2004 och 2003-2006.

Den regionala musikverksamheten, som även omfattar orkestrar, har sedan länsmusikreformen år 1988 varit föremål för olika översyner och utvärderingar, senast i Kulturrådets rapport "Översyn av länsmusiken" (juni 2001). Under våren och hösten 2002 genomförde Kulturrådet länsvisa överläggningar med landsting och regioner om den regionala musikverksamheten och dess roll i länets musikliv. Diskussionerna har lett till att den regionala musikverksamhetens uppgifter i länen har tydliggjorts liksom ett antal viktiga frågor i det framtida arbetet.

Riksdagens tillkännagivande

Under våren 2002 beslutade riksdagen att ge regeringen tillkänna att en orkesteröversyn bör genomföras (bet. 2001/02:KrU16, rskr. 2001/02:209). Kulturutskottet redogör i sitt betänkande för behovet av en sådan utredning, huvudsakligen mot bakgrund av Kulturrådets rapport "orkester.nu". Utskottet föreslår att regeringen låter utreda, analysera och föreslå åtgärder som rör möjligheten att bibehålla nuvarande orkesterverksamhet och tillgodose behoven av orkestermusik i hela landet, orkestrarnas ekonomi, kriterierna för bidragsfördelningen till olika orkestrar, svårigheterna att rekrytera musiker, musikernas anställningsförhållanden, orkestrarnas möjligheter till långsiktig utveckling m.m. Utskottet menar vidare att även utfallet av Kulturrådets förhandlingar med landstingen om länsmusikens uppdrag bör vägas in i översynen.

Uppdraget

Utredaren skall göra en översyn av de professionella orkestrarnas situation i landet. I uppdraget ingår att undersöka möjligheterna att behålla en orkesterverksamhet på nuvarande nivå och främja ett brett utbud av orkestermusik med vid spridning över landet. Uppdraget omfattar all professionell orkesterverksamhet, även blåsorkestrar och musikteatrar.

Utredaren skall analysera orkestrarnas regionala verksamhet, liksom den övriga regionala musikverksamhetens, arrangörernas, Rikskonserters samt radio och TV:s roll för spridningen av orkestermusik i hela landet. Orkestrarnas möjligheter att turnera utanför den egna regionen och utbytet med andra länder skall ingå i analysen.

Utredaren skall belysa orkestrarnas möjligheter till utveckling och i förekommande fall föreslå nya modeller för samverkan mellan olika orkestrar, liksom mellan orkestrar och musiklivet i övrigt. Därvid skall orkestrarnas ansvar för den nutida repertoaren behandlas.

Orkestrarnas möjligheter att rekrytera musiker, liksom orkestermusikernas anställningsförhållanden, skall analyseras. Även de kommunala musikskolornas betydelse för rekryteringsunderlaget skall belysas.

Orkestrarnas ekonomiska villkor skall undersökas. Utredaren skall pröva hur ändamålsenliga de nuvarande statliga insatserna på orkesterområdet är och föreslå hur de framtida statliga insatserna kan utformas. Roll- och ansvarsfördelningen mellan staten, landstingen och kommunerna skall särskilt uppmärksammas.

En utgångspunkt för utredarens ställningstaganden skall vara målen för den nationella kulturpolitiken och inriktningen på de statliga insatserna på musikområdet (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Därutöver får utredaren föreslå de mål som skall vara vägledande för statens insatser för orkesterverksamheten.

Det står utredaren fritt att göra jämförelser med situationen för professionella orkestrar i andra länder. Utredaren skall beakta ett jämställdhets- och genusperspektiv.

Om kommittén lämnar förslag som medför kostnader skall förslag till finansiering redovisas.

Arbetsformer

Uppdraget skall redovisas senast den 30 januari 2006. Utredaren skall samråda med Statens kulturråd, Svenska rikskonserter och andra berörda statliga myndigheter och organisationer liksom med institutioner inom musiklivet. Kommittén skall ha kontakt med berörda statliga kommittéer eller särskilda utredare.

                      (Kulturdepartementet)