den 23 februari
Svar på fråga 2004/05:973 om situationen för sjuka som nekas sjukersättning
Statsrådet Hans Karlsson
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att de som betraktas som sjuka av läkare och rekommenderas sjukskrivning ska omfattas av den inkomstbortfallsprincip som sjukförsäkringen bygger på.
Sjukförsäkringens syfte är att ge en person som på grund av sjukdom blir arbetsoförmögen en ersättning som är relaterad till inkomstbortfallets storlek. Försäkringskassan bedömer med ledning av läkarintyg vilken grad av arbetsoförmåga den enskildes sjukdom leder till och utger sjukpenning därefter, enligt inkomstbortfallsprincipen.
Även kortare tidsperioder utan vare sig lön från arbete eller ersättning från sjukförsäkringen kan påverka ekonomin märkbart för många människor. Vi måste därför undvika situationer där den enskilde nödgas vänta en längre tid innan rätten till ersättning är avgjord. Som jag nyligen har redovisat i olika frågesvar och i interpellationsdebatter anser regeringen att det är oacceptabelt med långa handläggningstider för sjukpenningärenden.
För att förkorta handläggningstiden för ärenden angående rätt till sjukpenning gav regeringen redan under sommaren RFV i uppdrag att vidta åtgärder. Uppdraget, med förslag till åtgärder, redovisades till regeringen den 15 oktober 2004. RFV föreslår i huvudsak tre åtgärder.
Den första åtgärden gäller Försäkringskassans arbetsmetoder som ska bli mera effektiva. För att uppnå detta ska gemensamma riktlinjer införas som anger hur handläggning av rätten till sjukpenning, rehabiliteringspenning och samordning ska ske. Till exempel gäller detta vilka moment som ska göras i handläggningen, liksom när och hur lång tid momentet bör ta.
Den andra åtgärden som föreslås är att Försäkringskassan ska få in ärenden snabbare efter sjuklöneperiodens slut. RFV föreslår bland annat att en regeländring införs i lagen om sjuklön som innebär att om arbetsgivaren i början av ett sjukfall får in ett läkarintyg som sträcker sig förbi sjuklöneperioden, ska arbetsgivaren sjukanmäla den anställde och skicka in läkarintyget till Försäkringskassan inom ett visst antal dagar (färre än sju dagar).
Den tredje åtgärden gäller Försäkringskassans prioritering av ärenden där rätten till sjukpenning är oklar. RFV föreslår bland annat att det på Försäkringskassan skapas en rutin gällande dessa ärenden för att den enskilde tidigare ska få information om att rätten till sjukpenning är oklar. Det är närmast detta förslag som nu är aktuellt. Arbetet med att utveckla sådana rutiner pågår för närvarande på den nya myndigheten Försäkringskassan.
Jag vill avslutningsvis försäkra Ulla Hoffmann om att jag noga följer utvecklingen av handläggningstiderna för sjukpenningärenden och jag är givetvis även beredd att föreslå de förändringar som kan anses lämpliga.