Svar på fråga 2004/05:166 om sjukskrivande läkare
Statsrådet Hans Karlsson
Magdalena Andersson har frågat mig vad jag har gjort eller avser att göra för att uppmärksamma och påverka attityderna till sjukskrivningar bland intygsskrivande läkare.
Regeringen har genomfört en rad åtgärder och hela tiden haft ett brett angreppssätt på ohälsoproblematiken. Det är ett målmedvetet och långsiktigt arbete på många olika områden och flera olika plan som måste genomföras.
I mars 2003 lämnade regeringen propositionen Förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet (prop. 2002/03:89). Propositionen godkändes av riksdagen och de föreslagna åtgärderna trädde i kraft den 1 juli 2003. Huvudinriktningen på de genomförda åtgärderna var att på ett konkret sätt förverkliga de intentioner som har kommit till uttryck i tidigare propositioner på området. Merparten av de nu beslutade åtgärderna syftar till att öka precisionen i sjukskrivningsprocessen. Åtgärderna kan sammanfattas enligt följande.
Deltidssjukskrivning bör användas i ökad utsträckning. Uppmärksamheten bör vara riktad främst mot den arbetsförmåga den försäkrade har @ inte mot arbetsoförmågan. Passiviseringens negativa verkningar vid längre sjukskrivning behöver uppmärksammas mer. Ett sätt att hantera detta problem är att den intygsskrivande läkaren närmare anger det medicinska syftet med sjukskrivningen. Försäkringskassan ska i större utsträckning än för närvarande ta initiativ till så kallade avstämningsmöten för att få in bättre beslutsunderlag. I dessa möten kan till exempel den försäkrade, den intygsskrivande läkaren, arbetsgivaren och företagshälsovården delta. En facklig företrädare kan på den försäkrades begäran delta i mötet. Om kassan bedömer att ett avstämningsmöte inte ger ett tillräckligt beslutsunderlag kan detta till exempel kompletteras med ett särskilt läkarutlåtande eller ersättas med ett sådant utlåtande.
Vidare behöver de intygsskrivande läkarnas utbildning i försäkringsmedicin förstärkas. Försäkringskassorna har därför från och med år 2003 fått medel att rekrytera ytterligare ca 100 försäkringsläkare med halvtidsanställning. Detta innebär en resursökning med ca 60 %.
Samtidigt har en särskild satsning gjorts för att förstärka utbildningen i försäkringsmedicin, vilket innebär att omfattande utbildningsinsatser har skett. Under år 2003 fick drygt 130 försäkringsläkare och drygt 100 handläggare en handledarutbildning för att i nästa steg föra denna utbildning vidare till i stort sett samtliga läkare i Sverige. Under de fem första månaderna 2004 har denna utbildning nått drygt 3 300 läkare i landet. Sammanlagt beräknas ca 5 600 läkare komma att utbildas under 2004. Vidare har planeringen av de fördjupade utbildningarna i försäkringsmedicin för i första hand 300 distriktsläkare och 600 företagsläkare slutförts under år 2003, vilket har resulterat i att en omfattande utbildning i Riksförsäkringsverkets regi och i samarbete med Distriktsläkarföreningen, Företagsläkarföreningen och Föreningen svensk Företagshälsovård kommer att genomföras under år 2004.
För att lägga grunden till ett nytt förhållningssätt vid sjukskrivning har även olika informationsinsatser genomförts och kommer fortsatt att genomföras för läkare, arbetsgivare och allmänheten.