den 10 februari

Fråga 2004/05:927 av Lennart Kollmats (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om konstens frihet

För några år sedan kritiserades Ecco Homo-utställningen av vissa kristna grupper, men den fick fortsätta och visades till och med i Riksdagshuset. Förra året saboterade den israeliske ambassadören ett verk på Historiska museet, men det återställdes snart nog.

I år har det i medierna framkommit uppgifter om att Östasiatiska museet stoppat ett konstverk. Den första förklaringen som gavs var att museet inte ville stöta sig med Kina, eftersom konstverket har anknytning till den i Kina förbjudna falungongrörelsen. Senare har andra förklaringar presenterats, till exempel att det presenterades just före pressvisningen, och att museet därför inte kunnat ta ställning till verket. Museet har angett att en av de andra deltagande konstnärerna skulle kunna få problem i hemlandet, om hon förknippas med en utställning där falungong ingår. Tyvärr går meningarna isär om vad som är sant i det ärendet. Ett par dagar senare inträffar att vid Världskulturmuseet i Göteborg plockas ett konstverk ned efter kritik från muslimer.

Jag ser mycket allvarligt på de inträffade händelserna. Jag anser att det inte får råda något tvivel om att svenska museer står helt fria och obundna i förhållande till andra stater eller religioner.

Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att säkra konstens frihet, även om den är känslig eller provocerande i förhållande till andra stater, kristna, judar, muslimer eller andra religioner, när offentligfinansierade myndigheter ordnar en utställning?