den 31 januari

Fråga 2004/05:830 av Ann-Kristine Johansson (s) till statsrådet Ibrahim Baylan om individuella programmet och praktiska, yrkesinriktade program

För att ge barn och unga en god grund för ett livslångt lärande och ett bra arbetsliv krävs möjligheter till en bra utbildning, som utgår från den enskilda elevens förutsättningar och behov. I dagens skola finns många fina exempel på hur man sätter eleven i fokus och skapar individuella utvecklingsplaner. Trots det ser jag problem i dagens skola och de måste åtgärdas för att inte elever ska fastna, tappa kraften eller hindras i sin utveckling. Några av de som slutar grundskolan går ut med ofullständiga betyg vilket gör att man inte har behörighet att söka till gymnasiets program. I stället hänvisas man till studier på det individuella programmet. Fördelen med detta är att eleven ges möjlighet att läsa in de kunskaper som saknas för ett godkänt betyg, men tyvärr ser vi också en utveckling av att många av dessa elever tappar studiemotivationen och att tiden på individuella programmet blir mycket lång. Av dessa elever finns det många som önskat få en plats på ett praktiskt, yrkesinriktat program, men som inte haft behörighet. Vid sidan av detta läggs dessutom alltfler praktiska, yrkesinriktade program ned. Med andra ord en situation där antalet utbildningar läggs ned, samtidigt som antalet elever som skulle vilja söka till programmet, men inte är behöriga, ökar. De praktiska och yrkesinriktade programmen fyller en viktig funktion i vårt samhället, både för individer och för utvecklingen i stort och därför ser jag en fara med att dessa program minskar i antal och omfång.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att stärka utvecklingen för elever på det individuella programmet och utvecklingen av de praktiska och yrkesinriktade programmen?