Fråga 2004/05:807 av Peter Danielsson (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om svenska statens forskningssatsningar och Lissabonprocessen
I mars 2000 enades EU:s medlemsländer om en strategi som syftar till att "EU till år 2010 skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning". Tanken är att medlemsländerna, i den så kallade Lissabonprocessen, ska tävla med varandra för att skapa bättre tillväxt både nationellt och gemensamt för Europa. För att samtliga mål för processen ska vara uppnådda 2010 måste medlemsländer utföra jobbet på hemmaplan. I klartext måste medlemsländernas regeringar sätta i gång arbetet med att uppfylla vad de åtagit sig i Lissabon.
Strategin var viktig redan 2000, men är ännu mer angelägen i dag på grund av EU:s åldrande befolkning, utvidgningen och den starkare globala konkurrensen. Nu har halva tiden gått och tyvärr händer det inte tillräckligt mycket i Sverige. Det gäller exempelvis satsningarna på kunskapssamhället i form av forskningsanslag, där den svenska staten avsätter mindre pengar än vad EU rekommenderar. Trots det slår sig regeringen för bröstet eftersom den räknar in näringslivets forskningssatsningar i redovisningen.
Mot bakgrund av ovanstående undrar jag vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att se till att Sverige klarar målen i Lissabonprocessen vad gäller statlig satsning på forskning.