den 17 december

Fråga 2004/05:632 av Jan-Evert Rådhström (m) till näringsminister Thomas Östros om nationellt typgodkännande

Den 1 maj 2003 infördes ett nytt regelverk för nationellt typgodkännande av släp- och husvagnar. Regelverket är komplicerat och införandet har utförts utan samråd med branschen. En stor brist är att det ej finns någon manual för dokumentationen. Detta får branschen själv utarbeta, enligt uppgift från Vägverket. Därefter underställs dessa Vägverkets granskning.

Att introducera ett så stort system som det nationella typgodkännandet utan tillräckligt stöd från berörda myndigheter är inget mindre än en skandal. I det gamla systemet kunde branschen samarbeta med AB Svensk Bilprovning. Dagens system innebär att branschen har fyra myndigheter: Vägverket, Svensk bilprovning, AVL/MTC samt Bilregistret. Samarbetet mellan dessa har ej fungerat tillfredsställande. Det framstår som om myndigheterna ej hunnit med att införa några rutiner för nationellt typgodkännande.

I Sverige finns tre tillverkare av husvagnar med totalt ca 670 anställda. Nu hotas dessa arbetstillfällen på grund av bristfällig myndighetsutövning. Kapacitetsbristen hos exempelvis AB Svensk Bilprovning och AVL/MTC har för branschen blivit en allvarlig belastning. I dag tar det upp till sex månader att ta sig igenom systemet för att få en husvagn typgodkänd. Kostnaderna för branschen har ökat mycket på grund av detta.

Mot bakgrund av vad som ovan anförs vill jag fråga vilka åtgärder statsrådet ämnar vidta för att säkerställa att produktion av släp- och husvagnar kan bedrivas i Sverige.