den 10 december

Fråga 2004/05:576 av Tuve Skånberg (kd) till statsrådet Barbro Holmberg om asyl för flyktingar från Eritrea

I dag råder ett synnerligen instabilt politiskt läge i Eritrea. Situationen för de religiösa minoriteterna i landet har på senare tid förvärrats och eritreaner som är aktiva i olika frikyrkliga samfund sätts i fängelse för sin tros skull. Till detta ska läggas politisk förföljelse där oppositionella politiker och oberoende journalister fängslas. Den systematiska tortyr som 95 % av de eritreanska kvinnorna utsätts för i form av könsstympning är ytterligare en faktor som visar prov på en nonchalans av de mänskliga rättigheterna i Eritrea. Denna situation borde få konsekvenser för svensk asylpolitik men får det tyvärr alltför sällan. I min valkrets, Skåne läns norra och östra, har vi i medierna kunnat följa ärendet om eritreanskan Eden Bellai och hennes två döttrar Luna, nio år, och Christina, sex år, som fått avslag på sin ansökan om asyl. Eden och hennes båda döttrar har bott i Sverige i tre år och döttrarna känner i dag ingen annan verklighet än den svenska. Luna lider av kronisk sjukdom, båda döttrarna riskerar könsstympning vid anländandet till Eritrea. Eden och hennes döttrars frikyrkliga engagemang riskerar också att leda till förföljelse. Det faktum att Eden och hennes döttrar inte beviljats asyl är ett exempel på hur rätten till asyl urholkats av den svenska byråkratin i fall där tortyr och förföljelse riskerar att bli konsekvensen av ett återsändande.

Mot bakgrund av situationen i Eritrea vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder hon avser att vidta för att möjliggöra att eritreanska flyktingars rätt till asyl säkerställs i Sverige.