Fråga 2004/05:575 av Kent Härstedt (s) till statsrådet Hans Karlsson om lönebidrag
Alla ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning. Det gäller självfallet även personer med fysiska eller psykiska arbetshandikapp. Dessvärre har de arbetshandikappades ställning på arbetsmarknaden blivit allt svagare. Delvis beror detta på en svag konjunktur men det finns också andra problem. Ett sådant är nivån på lönebidraget. Nivån har inte räknats upp på många år och gapet mellan bidraget och den avtalsenliga lönen har växt. Inte minst i ideella organisationer ställer lönebidragstaket till stora bekymmer och är ett hinder för anställning. I värsta fall kan dessa organisationer tvingas att säga upp sin anställde, då de saknar betalningsförmåga att själva bidra till en positiv löneutveckling. Effekten blir dubbel: den lönebidragsanställde har svårt att få något annat arbete på den öppna marknaden, och föreningarna går miste om en arbetsinsats som ofta är omistlig för deras verksamhet. I dag omprövas lönebidraget varje år anställningsformen och bidragsnivån ifrågasätts. Detta skapar en situation där både den anställde och föreningarna upplever en stor otrygghet. Från år till år kan det alltså vara så att en person som tidigare var berättigad till bidrag får beskedet att han eller hon inte längre är det. Organisationer som till exempel De Handikappades Samarbetskommitté (DHS) i Helsingborg rapporterar också att de upplever en generell ökning av otryggheten i deras arbete med att förmedla anställningar med lönebidrag. Situationen och tryggheten för lönebidragsanställda måste förbättras.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra arbetstryggheten för lönebidragsanställda?