den 6 december

Fråga 2004/05:528 av Krister Hammarbergh (m) till statsrådet Lena Sommestad om gränsproblematik inom avfallshantering

Från den 1 januari 2005 är det inte längre tillåtet att deponera avfall i Sverige, enligt förordning (2001:512) om deponering av avfall. Haparanda kommun har ett omfattande samarbete med sin närmaste granne, Torneå stad. Bland annat delar man på räddningstjänstfordon och har gemensamt reningsverk. När det gäller avfallshanteringen så har den svenska kommunen ingen egen avfallsanläggning. Torneå stad sköter avfallshanteringen både för egen del och för Haparandas, och har gjort så under många år. Torneå lyder under finsk lag.

Naturvårdsverket har i höst meddelat Haparanda kommun att man på grund av deponiförbudet i Sverige inte längre får använda sig av den nu fungerande lösningen. Från och med nyår får avfallet inte längre köras till Torneå. Detta får till följd att Haparanda måste köra sitt brännbara avfall till Umeå. I stället för att köra över älven till angränsande kommun blir avståndet närmare 80 mil, tur och retur. Kommunen har överklagat, och eventuellt kan Länsstyrelsen i Norrbotten medge ett undantag på ett år. Medges undantaget måste kommunen likafullt söka en ny lösning inom ett år. Detta är ett exempel på en ensidig nationell byråkrati som försvårar samarbetet i Tornedalen mellan svenska och finska orter. Det kan inte vara rimligt att ett ensidigt svenskt förbud mot deponering av avfall även ska gälla i Finland, vilket blir konsekvensen av beslutet.

Vilka åtgärder är statsrådet Lena Sommestad beredd att vidta för att gränskommuner ska kunna fortsätta ett samarbete över gränserna även när det gäller avfallsområdet?