den 3 december

Fråga 2004/05:517 av Cecilia Wikström (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om EU:s grannskapspolitik

Valkrisen i Ukraina visar att EU behöver en mer sammanhållen politik för närregionen. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att alla Europas randstater får bästa möjliga stöd i sina demokratiseringsprocesser. I den utrikespolitiska deklarationen aviserar regeringen sitt stöd för Barcelonaprocessen. Nu har EU ett kompletterande program för det utvidgade EU, nämligen grannskapspolitiken, European neighbourhood policy.

Grannskapspolitiken tillåter ett flexiblare samarbete med partnerskapsländerna än Barcelonaprocessen. Ett partnerskapsland som väljer att genomföra demokratiska reformer kan således belönas genom tätare institutionellt samarbete. Detta ger det utvidgade EU:s progressiva grannländer tydliga incitament för att stärka det demokratiska arbetet.

Dåvarande utvidgningskommissionären, Günter Verheugen, menade att det fördjupade samarbetet kunde handla om tillträde till den gemensamma marknaden. De länder som ligger längst fram i förhandlingar om grannskapssamarbete är Israel, den palestinska myndigheten, Jordanien, Ukraina, Moldavien, Marocko och Tunisien.

Ämnar ministern att driva på arbetet med grannskapspolitiken, så att progressiva länder som väljer att följa EU:s normer för demokrati, till exempel Ukraina och Israel, kan få tillträde till bland annat den gemensamma marknaden?