den 30 november

Fråga 2004/05:479 av Joe Frans (s) till utrikesminister Laila Freivalds om ambassadör för mänskliga rättigheter

Nyligen avslutades utställningen Så vi inte glömmer segern över slaveriet i Stockholms kulturhus. Slavhandeln och slaveriet utgör ett av de mörkaste kapitlen i världshistorien. Denna avhumaniserade hantering utmanar själva grundvalen för de mänskliga rättigheterna. Det har betecknats av FN som "ett brott mot mänskligheten".

Slaveriet är inte avskaffat som många tror. Det har bara bytt form. Faktum är att alltfler människor rekryteras, marknadsförs, transporteras, köps och säljs för att bli sexuellt utnyttjande, exploaterade som arbetskraft och hamna i händerna på organhandlare. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. Sveriges roll i kampen mot modernt slaveri kan inte underskattas. Det är avgörande att vi fortsätter arbeta förebyggande genom internationellt stöd till arbetet för mänskliga rättigheter. Det betyder stöd till samhällsutveckling i de länder som offren kommer ifrån, så att människor har fler alternativ och är mindre sårbara för människohandlare. Det handlar om ekonomisk tillväxt och jobb men även om attityder och jämställdhet @ kvinnors arbete måste värderas högre och betalas bättre. Parallellt måste kunskaperna om sexuell reproduktiv hälsa, rättigheter och hiv/aids stärkas. Vi måste tidigt förändra attityder hos både flickor och pojkar, bland annat genom utbildning.

Enligt uppgift har Sverige tidigare haft en särskild ambassadör för mänskliga rättigheter som prioriterat dessa frågor, men som numera fått andra arbetsuppgifter.

Jag vill fråga om statsrådet har för avsikt att utse en ny ambassadör för mänskliga rättigheter.