den 26 november

Fråga 2004/05:450 av Margareta Andersson (c) till utrikesminister Laila Freivalds om mordet på svarta bönder i Sudan

Vi läser i tidningar och ser på TV hur svarta bönder i de västra delarna av Sudan dödas eller fördrivs från sina byar och försörjningsmöjligheter.

FN och EU uttalar sig om hur allvarlig situationen är för de förföljda befolkningsgrupperna men några sanktioner värda namnet beslutar man inte om. I somras beslutade FN:s säkerhetsråd att ställa ultimatum till Sudans regering att få ett slut på Janjawidmilisens härjningar i Darfur men man använde inte maktmedel för att sätta kraft bakom orden. Orden säger dessutom en sak och handlingarna den motsatta. Man låter nämligen Sudan sitta kvar i FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Tala om dubbla budskap!

Sudans oljetillgångar verkar ha alltför stort inflytande på beslutsfattarna för att man ska sätta hårt mot hårt när det gäller förföljda svarta småbönders liv och försörjningsmöjligheter. Alltför många länder har intresse i oljeutvinning i södra Sudan för att man ska våga ta tvingande beslut i FN. Även EU tycks tveka att göra insatser i området och stödet till Afrikanska unionens trupper har inte varit helhjärtat. Hur länge ska världens demokratier stillatigande åse att ännu en folkfördrivning liknande den i Bosnien eller Rwanda sker. Det är en becksvart skam för Sverige och för FN att morden på de här människorna kan fortgå utan att någon lyfter ett finger för att skydda dem.

Vilka åtgärder avser utrikesminister Laila Freivalds att vidta för att frågan om folkmordet i Darfur ska ta upp med större kraft i EU och FN?