den 25 november

Fråga 2004/05:443 av Bertil Kjellberg (m) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om tillverkningsindustrins behov av billig elkraft

Tillgången på billig elkraft har en avgörande betydelse för svensk tillverkningsindustris konkurrenskraft. Tillverkningsindustrin, såsom skogsindustrin, stålverken och den kemiska industrin står för huvuddelen av det svenska exportnettot. Även om den i dag inte har lika stor betydelse för arbetstillfällena som tidigare, så har den en avgörande betydelse för företagandet på de orter där den finns. Denna tunga basindustri försörjer också ett stort antal underleverantörer i sitt omland, såsom mekaniska verkstäder, byggföretag, åkare och IT-företag. Historiskt har den svenska tillverkningsindustrin kunnat kompensera avståndet till marknaden och höga lönekostnader, med god tillgång på billig elkraft.

Under de senaste tjugofem åren har en orealistisk energipolitik bedrivits, som haft kärnkraftens avveckling som sitt främsta mål. Förhoppningen har varit att ersätta den avvecklade kärnkraftselen med el producerad av förnyelsebara energikällor. Det har nu efter tjugofem år visat sig att från att ha varit en nettoexportör av elkraft har Sverige blivit en nettoimportör. Den felaktiga energipolitiken verkar fortsätta, nu senast med överenskommelsen om avvecklingen av Barsebäck 2. Vid den socialdemokratiska så kallade tillväxtskongressen beslutades att svensk basindustri ska tillförsäkras Europas billigaste el.

Vilka åtgärder avser samhällsbyggnadsministern att vidta för att svensk tillverkningsindustri ska kunna tillförsäkras Europas billigaste el, om betydande delar av elproduktionen tas ur drift?