den 12 november

Fråga 2004/05:332 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om forskning om folkmordet i det ottomanska riket 1915

För att vända uppmärksamheten från förlusterna för ottomanska riket under första världskriget genomförde den ungturkiska regeringen omfattande pogromer mot flera av landets minoriteter. De som drabbades var armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och greker. Det som genomfördes var ett folkmord. Dessa händelser hör i dag till den turkiska statsbildningens förhistoria. Med Kemal Atatürks utropande av Republiken Turkiet fick folkmordet ett slut. Trots att folkmordet inträffade under det ottomanska riket har de förföljda minoriteternas öde varit en svårhanterlig fråga, förbunden med skuld och skam, för den senare bildade turkiska staten. Så länge man inte omsorgsfullt låter utforska det som skedde för snart 90 år sedan kommer den att förbli så. Utan att fråga oss varför lär vi oss inget av historien. Samma misstag kan upprepas igen, som i Rwanda och nu Sudan. Genom att medverka till klarlägganden genom oberoende internationell forskning och öppna alla arkiv från tiden före Turkiets bildande kan Turkiet stärka sitt anseende i Europa och övriga världen. Inför eventuella medlemsförhandlingar är det viktigt att den turkiska staten medverkar till ett sådant klarläggande. Den svenska regeringen har riksdagens uttalade stöd för ett agerande i den riktningen.

Jag frågar därför utrikesminister Laila Freivalds:

Vilka aktiva åtgärder har ministern för avsikt att vidta, i och utanför EU, för att Turkiet inför eventuella medlemsförhandlingar ska underlätta oberoende internationell forskning och öppna sina arkiv så att omvärlden ska få klarhet kring folkmordet på armenier, kaldéer, assyrier, syrianer och greker 1915?