den 2 november

Fråga 2004/05:262 av Birgitta Ohlsson (fp) till näringsminister Thomas Östros om sanktioner mot Burmas regim

Snart blickar världens kameror mot Sverige och Norge för att följa Nobelprisutdelningen. 1990 fick oppositionsledaren i Burma, Aung San Suu Kyi, Nobels fredspris. På grund av politisk osäkerhet kunde hon själv inte mottaga det prestigefyllda priset. Hon valde att stanna kvar hos sitt folk och fortsätta verka politiskt trots hot och förföljelse från den militärregim som styrt landet med järnhård hand i dryga 45 år. Sverige får inte glömma Aung San Suu Kyi och hennes demokratisträvanden, när hon nu fortfarande sitter i husarrest. Sverige har genom EU:s ministerråd antagit ett starkare ställningstagande mot landets ledning och tryckt på för att släppa Aung San Suu Kyi och att förhandla med hennes parti. Men politiska utspel verkar inte bita på militärjuntan. USA har en annan policy gentemot militärregimen i Burma genom sitt import- och exportförbud. Enligt Svensk Handel och Exportrådet har statsrådet Pagrotsky visserligen rekommenderat svenska handelsorganisationer att arbeta utifrån de svenska positionerna när det gäller Burma. Men av dessa rekommendationer har intet blivit. Svenska företag, främst inom träindustrin, handlar som aldrig förr. Detta bidrar antingen direkt eller indirekt till att militärregimen legitimeras. Handelsutbytet är i dag litet, men enligt SCB:s statistik ökar såväl import som export trots risken för tvångsarbete i landet. Även Svenska Burmakommittén har bekräftat detta.

Ämnar statsrådet att likt USA nyttja handelsrestriktioner som ett påtryckningsmedel på militärdiktaturen i Burma för att den ska frige landets rättmätiga ledare Aung San Suu Kyi?