den 7 september

Fråga 2004/05:2174 av Anders G Högmark (m) till justitieminister Thomas Bodström om rättspsykiatrisk vård

En 28-årig man som utsatt barn för grova sexuella övergrepp dömdes till rättspsykiatrisk vård. Han har emellertid fortsatt att begå grova barnpornografibrott innanför rättspsykiatriska klinikens väggar i Växjö. Det är många föräldrar som upprört undrar över hur detta kan få ske i ett samhälle som ska skydda mot brott, inte minst gäller detta dem som redan har drabbats.

Det räcker inte med att tillsätta utredningar. Hela hanteringen av rättspsykiatrin är senfärdig och otillräcklig. Remisstiden har precis gått ut, men själva utredningen har pågått under flera år. Enligt uppgift är eventuellt ett förslag till lag på gång fram till riksdagen. Vem bär ansvaret för denna senfärdighet? I mina ögon är det den socialdemokratiska regeringen.

Den avgörande frågan är emellertid hur det svenska rättssamhället kan se till så att liknande brott inte ska kunna hända igen.

Jag anser att det är självklart att samma regler ska gälla inom såväl kriminalvården som rättspsykiatrin eftersom båda utgör straffpåföljder för brott som begåtts. Detta borde inte behöva utredas i långbänk. Det avgörande perspektivet är att alltid se och värna om brottsoffren. De ska alltid kunna räkna med rättssamhällets fulla stöd.

Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta under tiden beredningsprocessen pågår för att liknande brott aldrig ska kunna ske igen inom rättspsykiatrin?