Fråga 2004/05:2159 av Sven Brus (kd) till statsrådet Barbro Holmberg om anknytningsinvandring
Enligt huvudregeln ska uppehållstillstånd på grund av anknytning beviljas före inresa till Sverige. Det finns dock undantag för den som har "stark anknytning" till en i Sverige bosatt person eller om det "skäligen inte kan krävas" att utlänningen återvänder för att ge in ansökan där. Trots dessa undantag från huvudregeln förekommer det fortfarande att personer som omfattas av något av undantagen ändå utvisas för att söka uppehållstillstånd från hemlandet. Ett exempel är en man som ska utvisas samtidigt som hans flickvän är havande. Ett annat exempel är ett gift par där kvinnan i förhållandet ska utvisas till den Demokratiska republiken Kongo. Samtidigt avråder UD från resor till Kongo. Ett ytterligare problem är de orimligt långa väntetiderna för att ansöka om uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket är genomsnittstiden i dag 18 månader.
Kristdemokraterna anser inte att det är skäligt med väntetider som är längre än sex månader. Vi anser dessutom att undantagsreglerna i lagstiftningen måste tillämpas i ovannämnda och liknande fall. Uppehållstillstånd ska även kunna beviljas efter inresa om det står klart att sökanden skulle ha beviljats uppehållstillstånd om ansökan getts in i sökandens hemland. En tydligare lagstiftning kan således behövas.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka möjligheterna för den som söker uppehållstillstånd på grund av anknytning, i fall där man till exempel väntar barn eller riskerar att utvisas till ett osäkert land, att inge ansökan i Sverige?