den 15 augusti

Fråga 2004/05:2100 av Sven Bergström (c) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om hotet mot torvnäringen i Sverige

Alltsedan det energipolitiska uppvaknandet i Sverige i början på 70-talet har miljöriktiga inhemska biobränslen successivt fått en allt större roll på energimarknaden. Trädbränslen av olika slag liksom torv har kunnat ersätta stora mängder olja till gagn för både miljö och den nationella ekonomin. Många värmeverk i Mellansverige har successivt ökat sin torvanvändning och kunnat konstatera att torven är ett mycket bra bränsle i kombination med trädbränslen. Utöver ett bra energiinnehåll ger torveldning också minskade problem med slaggbildning. Med alla rimliga mått mätt är torvanvändning mycket bättre ur miljösynpunkt än fossila bränslen som olja, kol och naturgas, för att inte tala om kärnkraftsproducerad el. Torven ger dessutom mycket viktiga bidrag till ekonomi och sysselsättning i utsatta regioner. Branschen omsätter i dag ca 500 miljoner kronor och genererar ca 600 årsarbeten. Det är uppenbart att torvanvändningen främjar den lokala och regionala utvecklingen. Därför är det mycket olyckligt att torvanvändningen och torvbranschen nu hotas av den handel med utsläppsrätter inom EU som trädde i kraft den 1 januari 2005. Att torven ska ingå i detta system framstår som mycket märkligt med tanke på att riksdagen vintern 2004 beslutade att torv av miljöskäl skulle bli ett certifikatberättigande bränsle från och med den 1 april 2004.

Är ministern beredd att ta omedelbara initiativ för att återge torven rimliga konkurrensförutsättningar på energimarknaden?