den 2 augusti

Fråga 2004/05:2079 av Nyamko Sabuni (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om att påverka lönebildningen utomlands

De senaste dagarna har det stått en hel del i tidningarna om de löne- och anställningsvillkor som gäller för lokalt anställda på svenska ambassader. Ambassaderna anklagas nu bland annat i en UD-rapport för att inte följa det regelverk som gäller och som stipulerar att lokalt anställda ska ha samma lönevillkor som utsända tjänstemän. Som folkets representant och skattebetalare finner jag det absurt att svenska staten inte tillämpar lokal lönebildning för lokalt anställda och svensk lönesättning för de utsända. Denna uppfattning verkar dock LO inte dela. Det lönesystem som UD har att följa kan enligt min mening endast leda till onödigt stora löneklyftor som inte kan försvaras vare sig med utbildningsnivå eller med tillgången på arbetskraft. Eller handlar det om vem som vinner arbetslivets lotteri genom att ha turen att bli anställd av rik stat med konstig lönemoral? Genom att tillämpa lokal lönebildning kan den svenska staten däremot bli en viktig aktör i sin roll som arbetsgivare och som med trovärdighet kan påverka lokala arbetsgivare. Med svenska fantasilöner, jämfört med lokala lönenivåer, finns det inte en chans att någon annan lokal arbetsgivare kan följa upp.

Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds blir därför:

På vilket sätt arbetar den svenska staten i sin roll som arbetsgivare för att påverka den lokala lönebildningen?