den 20 maj

Fråga 2004/05:1671 av Cecilia Widegren (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om forskning om pälsdjur

I Pälsdjursutredningen (SOU 2003:86) konstaterades att det inte finns några juridiska hinder för att fortsätta med svensk pälsdjursnäring. Utredaren efterfrågade dock fortsatta studier för att fastställa hur djuren ska kunna få det ännu bättre. Den slutsatsen har fått stöd av bland annat näringen. Trots ett uttalat behov av mer kunskap innan man går vidare med nya regler för pälsdjursnäringen och trots att medel finns har satsningen på svensk forskning kring djuren varit mycket begränsad.

I Djurskyddsmyndighetens budget finns särskilda anslag som ska användas till forskning om hur djurens villkor kan förbättras. Inom detta anslag borde det finnas utrymme att satsa på forskning om pälsdjurens villkor. Ändå har forskare på SLU som velat ta reda på mer om pälsdjurens behov fått avslag på sina ansökningar!

När s-regeringen, v och mp är överens om att ytterligare skärpa kraven för svenska pälsfarmare, så att näringen självdör, ställer man sig frågan varför inte forskningen först får säga sitt. S-regeringen bör veta att dess beslut baserar sig på beprövad erfarenhet och vetenskapliga studier innan den radikalt försämrar villkoren för en laglig näringsgren. S-regeringens samarbetspartier har till och med uttryckt att målet är att näringen ska dö ut, inte att djuren ska få bättre villkor - alltså beslut fattat på tyckande och inte grundat på svensk empirisk vetenskap.

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att de forskningsmedel som riksdagen anslår används för att öka kunskapen så att framtida beslut bygger på ökad empirisk vetenskap?