den 28 april

Fråga 2004/05:1536 av Ulf Sjösten (m) till justitieminister Thomas Bodström om ekonomisk brottslighet

Den "svarta" oredovisade sektorn av den svenska ekonomin har återigen kommit i fokus. Bedömningarna av sektorns storlek varierar, men de flesta indikerar att den omfattar betydligt mer än 100 miljarder kronor per år.

Utredning av ekonomiska brott är en komplicerad och svår process, som kräver stor kompetens och kunskap hos ett antal rättsvårdande aktörer i samverkan. Denna insikt ledde fram bildandet av Ekobrottsmyndigheten den 1 juli 1998. Åklagare och poliser samlokaliserades på försök i de tre storstadslänen.

Till detta kommer inrättandet av särskilda skattebrottsenheter med Riksskatteverket som huvudman. Förundersökningsledningen vid dessa enheter sker via Ekobrottsmyndigheten. I övriga delar av landet bedrivs verksamheten traditionellt via polisdistriktens ekorotlar och särskilda ekoåklagare hos åklagardistrikten.

Framtiden för Ekobrottsmyndigheten har belysts i olika utredningar. Vissa utredningar pågår fortfarande och kommer förmodligen att resultera i ett antal förslag till förändringar.

Omfattande utredningar kräver resurser både personellt och kunskapsmässigt. Nu signalerar Ekobrottsmyndigheten i Göteborg besparingar bland annat i kölvattnet av den nyss avslutade Prosolviarättegången. Ledande företrädare för myndigheten säger nu att man måste fundera över hur stora mål man kan ägna sig åt i framtiden.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att Ekobrottsmyndigheten även i fortsättningen ska kunna utreda omfattande och komplicerade ekobrottsärenden?