Fråga 2004/05:1172 av Linnéa Darell (fp) till statsrådet Ylva Johansson om organdonationer
Enligt aktuell statistik väntade den 1 februari i år 517 personer i Sverige på en ny njure. Beräkningar visar att en enda njurtransplantation sparar ca 3 miljoner kronor jämfört med kostnaden för dialysvård. Även om antalet anmälningar till donationsregistret ökar så är väntetider till transplantation fortfarande orimligt långa med långvarigt lidande för individen och stora kostnader för sjukvården. Donationer från levande donatorer handlar nästan alltid om njurdonation. Frågan om vem som får donera anges i gällande lagstiftning till släkting eller annan närstående. I den information som via Socialstyrelsens hemsida lämnas under "Livsviktigt" står dock följande: "Numera är det även möjligt att acceptera sådana donationer från andra människor än nära släktingar och vänner." Trots denna vidgade beskrivning nekas en svårt njursjuk man i Östergötland transplantation genom donation från en vän. Vare sig myndigheter, sjukvårdens företrädare eller rättsliga instanser svarar på frågan hur begreppet "en vän" definieras i detta sammanhang. Den information som lämnas av Socialstyrelsen under "Livsviktigt" inger självklart förhoppningar hos svårt sjuka människor. Jag är medveten om att ansvarig minister inte kan kommentera ett enskilt ärende. Men här synes det finnas oklarheter i lagstiftningen. Det är ju helt orimligt att en svårt sjuk människa ska behöva bedriva en rättslig process för att få möjlighet att överleva.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att lagstiftningen kring vem som får donera blir tydlig och inte lämnar utrymme för godtycklig bedömning?