den 8 mars

Fråga 2004/05:1164 av Magdalena Andersson (m) till justitieminister Thomas Bodström om kvinnor med skyddad identitet

En kvinna lever med skyddad identitet på grund av sin exsambo. Han är dömd för vållande till hennes fyraåriga barns död. Han är dessutom dömd för misshandel av henne själv när hon låg på BB i samband med födseln av parets gemensamma barn.

Kvinnan är rädd för att pappan ska få den nu fyraårige sonen att berätta var de bor, och säger därför nej till umgänge. Länsrätten i Halmstad har trots dessa omständigheter beslutat att mannen ska få umgänge.

Att en kvinna som lever med skyddad identitet inte ska kunna lita till att svensk lag skyddar henne och hennes barn är enligt min uppfattning ett lågvattenmärke för svenskt rättsväsende. Att både leva under de svårigheter det för med sig att ha skyddad identitet och dessutom inte kunna känna stöd från samhället är inte en värdig tillvaro för någon. En förälders rätt till umgänge med sitt barn måste ibland kunna ifrågasättas och också ibland anses förbrukad.

Väl medveten om att statsrådet inte kan kommentera enskilda fall är min fråga:

Avser ministern att ta initiativ för att kvinnor med skyddad identitet ska kunna lita till att svensk lag skyddar dem och deras barn från den tidigare förövaren?