den 29 oktober

Interpellation 2004/05:91 av Johnny Gylling (kd) till statsrådet Gunnar Lund om regeringens ansvar för e-demokrati

Begreppet e-demokrati används allt flitigare. I grunden handlar det om hur informationstekniken (IT) kan användas för att stärka demokratin i samhället. Det kan handla om att offentliga tjänster underlättas via Internet eller helt enkelt att offentlig information blir mer lättillgänglig för allmänheten samt att det kan bli lättare för var och en att göra sin röst hörd.

För denna utveckling har regeringen ett särskilt ansvar. IT-politiken var till att börja med ett slags isolerad företeelse. Politiker ville påskynda utvecklingen och spridningen av den nya tekniken ut till medborgarna genom exempelvis bidrag till bredbandssatsningar. När marknaden för att bygga bredband var som hetast i slutet av 90-talet så utlovade regeringen statliga bidrag för fibernät. Eftersom detta tog lång tid att utreda så väntade många aktörer med byggandet och därefter kom den allmänna nedgången av IT-branschen. Man kan säga att det blev en avkylning av en lite för upphettad verksamhet. Den dåvarande s-regeringens saktfärdighet bidrog alltså till att utbyggnaden av bredband i Sverige har gått långsammare än vad den kunde gjort. Detta är ett exempel på dåligt ledarskap.

Ett annat exempel är det sätt på vilket regeringen har hanterat utvecklingen av den så kallade 24-timmarsmyndigheten. Tanken bakom 24-timmarsmyndigheten är att fler tjänster ska vara tillgängliga via Internet dygnet runt för allmänheten. Exempel på detta kan vara skattemyndighetens strävan att fler ska kunna deklarera sin inkomst via Internet eller Vägverkets nya hemsida där alltfler uppgifter kan skötas direkt vid datorn av medborgaren eller de företag som är beroende av myndighetens service. 24-timmars myndigheten är alltså viktig också för vårt näringslivs möjligheter att konkurrera och skapa tillväxt i landet. En utbyggd självservice hos myndigheterna kan också innebära att resurser kan användas på bättre sätt, till exempel utbyggd patientkontakt i sjukvården.

Nu har emellertid regeringen fått skarp kritik för den långsamma utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten. Riksrevisionen har i rapporten Vem styr den elektroniska förvaltningen? från juni 2004 granskat regeringens och myndigheternas arbete med att införa elektronisk förvaltning. Vid granskningen har man funnit att elektroniska tjänster som i första hand medför nytta för medborgare och företag inte prioriterats. Myndigheterna har främst satsat på enklare informationstjänster som ger ökad intern kostnadseffektivitet. Avancerade interaktiva e-tjänster är fortfarande relativt ovanliga. Rapportens slutsats är att regeringens styrning av myndigheternas arbete med att införa elektronisk förvaltning har varit otydlig och att bättre förutsättningar behövs för myndigheternas utveckling av e-tjänster. Riksrevisionen bedömer också att riksdagen fått mycket begränsad information från regeringen beträffande den faktiska utvecklingen av e-förvaltningen.

Myndigheterna har inga tydliga direktiv från regeringen att verkligen satsa på denna utbyggnad. Det räcker inte med uppmaningar och hejarop från regeringens sida när myndigheterna samtidigt åläggs besparingskrav. Den kortsiktiga lösningen kan då bli att man avstår IT-satsningar som i längden är rationaliserande och uppfyller kravet på utbyggda offentliga tjänster.

Kristdemokraterna har flera år pekat på den brittiska ledarskapsmodellen med en så kallad e-envoy. I Storbritannien har regeringen lyft IT-frågorna på högsta nivå och inte låtit myndigheter satsa på verktyg för e-demokrati enbart i mån av tid och lust. Den svenska regeringen förtjänar kritik för att inte visat ett bra ledarskap för utveckling av e-demokratin.

Andra frågor som hör till begreppet e-demokrati handlar om att hjälpa dem som vill men inte kan använda IT i vardagen. Många saknar tillit till Internet på grund av bristande säkerhet, spridning av pornografi, datavirus, oönskad e-postreklam (spam) och andra negativa företeelser på nätet. Vi måste vara uppmärksamma på denna utveckling, så att inte brottslingar och oseriösa människor tar över det verktyg som vi vill använda till något positivt.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att påskynda utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att utveckla IT i folkets tjänst rent allmänt?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bekämpa de negativa sidor av Internet som nämns ovan?