den 26 oktober

Interpellation 2004/05:77 av Jörgen Johansson (c) till miljöminister Lena Sommestad om uttjänta elektriska hushållsprodukter

Varje svensk lämnade i genomsnitt in 11,5 kilo elavfall (det vill säga avfall såsom exempelvis uttjänta diskmaskiner, lysrör och kylskåp) under 2003. Av detta handhades 2,5 kg via kommunen och resterande del via producenten. Det senare innebär att utbytesprincipen tillämpats, det vill säga gammal vara byts mot ny. Tyvärr är trenden den att försäljningsställen tar emot den gamla varan endast om den lämnas samtidigt som den nya hämtas. Så fungerar inte handeln i dag, utan kunden avyttrar sin gamla vara vid senare tillfälle. Då tar inte försäljningsstället ansvaret för den uttjänta produkten utan det blir ett kommunalt problem. Producentansvaret har därmed satts ur funktion. För avfallsbolaget VAFAB i Mellansverige innebär detta att taxan måste höjas i storleksordningen 7@8 %, vilket är en omfattande höjning och knappast i enlighet med lagstiftarens avsikter.

Efter den 13 augusti 2005 riskerar kommunerna att få organisera och finansiera producenternas ansvar för elavfall från hushåll. Det blir innebörden av Miljödepartementets förslag beträffande producentansvaret, vilket är en följd av att EU:s direktiv om elavfall (WEEE) ska införas i svensk lagstiftning.

En lagstiftning ska utformas efter de handelsmönster som finns i samhället. EU:s direktiv ger, enligt uppgift, möjlighet att utforma Miljödepartementets förordning efter de handelsmönster som finns i Sverige med beaktande av producentansvar. En sådan hantering av frågan gör att avsikterna i lagstiftningen uppfylls på ett bättre sätt än vad som skett hittills.

Svensk lagstiftning ska vara utformad så att den kan tillämpas på ett bra sätt samtidigt som den ska vara förutsägbar. Införandet av en förordning som redan initialt visar sig motverka båda de målen är inte en framtidsinriktad lag och bör förändras. Miljödepartementets hantering av frågan bör därför ske med stor lyhördhet gentemot kommunerna och deras avfallsbolag. Det är i den dialogen viktigt att framhålla att producentansvaret för elprodukter är viktigare att hantera än vad gäller förpackningsavfall då det beträffande elprodukter ofta är fråga om miljöfarligt avfall.

Mina frågor till ministern är följande:

1. Vad avser ministern att göra för att producentansvaret inom elsektorn ska fungera på ett acceptabelt sätt där hänsynstagandet till elprodukternas skadliga miljöpåverkan tillgodoses?

2. Vad avser ministern att göra för att förankra förslaget till förordning på området med berörda kommuner?