den 25 oktober

Interpellation 2004/05:73 av Camilla Sköld Jansson (v) till försvarsminister Leni Björklund om Östersunds garnison

Inför arbetet med Försvarsmaktens grundorganisation formulerade regeringen direktiv till Arbetsgruppen Grundorganisation (AG GRO). Arbetet skulle inriktas på rationella produktionsförutsättningar, större och integrerade enheter, det vill säga garnisoner. Vid utformningen av förslaget skulle de berörda lokala arbetsmarknadsregionernas sårbarhet ur regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska synpunkter beaktas. Miljöaspekter skulle vägas in. Kostnader för nyinvesteringar och omlokaliseringar skulle minimeras, alla förslag motiveras så att skälen för varje delförslag kunde utläsas samt vara kostnadsberäknade så att förändringar som genomförs kan följas upp.

I regeringens proposition 2004/05:5 Vårt framtida försvar redovisas ett underlag som inte på långt när fullföljer regeringens egna direktiv. Detta är något som är särskilt uttalat när det gäller behandlingen av Östersunds garnison.

I direktiven sägs att arbetet ska inriktas på rationella produktionsförutsättningar, större och integrerade enheter. I det underlag som redovisas för riksdagen undviks konsekvent det faktum att Östersund i dag är en sammanhållen, välfungerande garnison med många samordningsvinster. Att en stor garnison är rationell är inget argument som tillåts tala för Östersund, däremot är det ett argument som används för att motivera att exempelvis P 4 behålls. När F 4 värderas i förhållande till andra flygflottiljer utelämnas det faktum att F 4 ingår i en integrerad garnison. Vidare bygger propositionen på en arbetsmetod som för med sig att militärskolorna i Östersund behandlas som solitärer som kan läggas ned.

Vidare sägs i direktiven att vid utformningen av förslaget ska de berörda lokala arbetsmarknadsregionernas sårbarhet ur regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska synpunkter beaktas. AG GRO har inte beaktat några regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska synpunkter i utformandet av den nya grundorganisationen. Tvärtom har ett nytt, motsatt kriterium tillförts av arbetsgruppen om att organisationsenheterna bör lokaliseras till befolkningstäta regioner. De regionalpolitiska och arbetsmarknadsmässiga aspekterna har inte heller i propositionen vägts in i utformningen av grundorganisationen. Regionalpolitiska aspekter tas endast upp i efterhand som en konsekvensbeskrivning av ett givet förslag.

En punkt i direktiven handlar om att miljöaspekter ska vägas i. Detta har inte gjorts. De mekaniserade arméförband som föreslås vara kvar har i allmänhet övningsfält som inte är miljöprövade, där prövning pågår eller har tillstånd som är överklagade. Detta ses inte som någon begränsning, trots att där återfinns övningsfält som inte är miljöprövade och som av regeringen i andra sammanhang bedöms ha stora naturvärden. I Östersunds garnison är samtliga övnings- och skjutfält miljöprövade och godkända.

Ytterligare en punkt i direktiven säger att kostnader för nyinvesteringar och omlokaliseringar ska minimeras, alla förslag motiveras så att skälen för varje delförslag kan utläsas samt vara kostnadsberäknade så att förändringar som genomförs kan följas upp. Det underlag som riksdagen har att ta ställning till saknar möjlighet till värdering. Analyser saknas som visar de olika förslagens förhållande till varandra. Kostnader redovisas på verksamheter som föreslås vara kvar men inte på det som valts bort.

Ett talande exempel på att underlaget är bristfälligt är föreslagen flyttning av Arméns Tekniska Skola (ATS) till Halmstad från Östersund. Här saknas till och med motivering till flytten, det finns inga kalkyler som visar att de stora investeringar som flytten kräver kommer att ge lönsamhet. Påfallande är också att kopplingen till högskolan @ de militära skolorna ligger i direkt anslutning till Mitthögskolan, blivande Mittuniversitetet @ inte sägs tala för lokalisering i Östersund. Däremot anses kopplingen till högskolan i Halmstad tala för en omlokalisering till Halmstad.

Ovanstående är inte de enda exemplen på att redovisat underlag för förslag till ny grundorganisation har stora brister. Det finns ingen anledning att ifrågasätta att försvaret ska minskas men det finns anledning att ifrågasätta motiven bakom regeringens förslag att lägga ned garnisonen i Östersund.

För Östersunds kommun och Jämtlands län har försvarets verksamhet mycket stor betydelse. Det handlar om ca 1 500 anställda och drygt 1 200 värnpliktiga i en kommun med 58 000 invånare och ett län med 127 000 invånare. Att avveckla hela garnisonen skulle orsaka svåra arbetsmarknadspolitiska problem som skulle kräva omfattande insatser från statens sida.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsministern:

1. Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att direktiv utställda av regeringen fullföljs?

2. Avser ministern att vidta några åtgärder för att komplettera underlaget i enlighet med regeringens direktiv?

3. Vilka regionalpolitiska överväganden har gjorts i samband med framtagandet av förslag till grundorganisation?