den 22 oktober

Interpellation 2004/05:71 av Sven Bergström (c) till statsrådet Ulrica Messing om tågtrafiken mellan Norge och Sverige

År 2005 är det 100 år sedan unionen med Norge upplöstes. Det uppmärksammas bland annat genom invigningen av en ny Svinesundsbro för vägtrafiken längs Europaväg 6. Men när det gäller järnvägstrafiken kommer 2005 snarast att markera något av ett fiasko när det gäller tågtrafiken mellan våra båda länder. Den 1 januari 2005 ska nämligen den tågtrafik som upprätthållits i 133 år mellan Oslo och Stockholm avvecklas, helt i strid med en rad högtidliga deklarationer från ansvariga ministrar.

Avvecklingen av tågtrafiken Oslo@Stockholm framstår som särskilt märklig med tanke på de utfästelser som gjorts i samband med diskussionerna om den så kallade Nordiska triangeln. Det är ett prioriterat projekt i de transeuropeiska transportnäten (TEN-T). Syftet är att skapa snabba och trafiksäkra väg- och järnvägsförbindelser mellan de nordiska huvudstäderna. Triangeln tillhör den infrastruktur i EU som är viktigast för de gränsöverskridande transporterna. Enligt riktlinjerna för TEN-T ska triangelns väg- och järnvägsprojekt prioriteras särskilt.

Mellan Sverige och Norge finns fyra järnvägsförbindelser, nämligen Göteborg@Oslo över Kornsjö (Norge@Vänerlänken), Stockholm@Karlstad@Oslo via Charlottenberg (Värmlandsbanan), Östersund@Trondheim (Mittbanan) och Kiruna@Narvik (Malmbanan). Förbindelsen Östersund@Trondheim har anslutningar både söderut via Ånge@Ljusdal@Bollnäs, den så kallade Atlantbanan, och österut mot Sundsvall, den så kallade Mittlinjen.

I februari 2000 undertecknade transportministrarna i Sverige, Norge och Danmark en avsiktsförklaring om den framtida snabbtågstrafiken mellan Stockholm, Oslo och Köpenhamn. Ett mål var att det vid utgången av 2001 skulle finnas dagliga snabbtågsförbindelser mellan städerna och att restiden mellan Göteborg och Oslo skulle vara max 3 timmar och 20 minuter. För att nå ned till den tiden krävdes snabbtågsanpassning av Norge/Vänernbanan i Sverige samt Östfoldbanan i Norge.

Ministrarna var också överens om att bland annat förbättra samordningen av de nationella banhållningsplanerna och fördjupa samarbetet kring tidtabellsutformning med mera. Inför avsiktsförklaringen hade en gemensam svensk-norsk-dansk arbetsgrupp kartlagt bristerna. Trots detta är restiden mellan Oslo och Göteborg i dag fortfarande 4 timmar.

Inspirerad av intentionerna i trelandsöverenskommelsen startades tågkonceptet LINX. Detta drivs av företaget LINX som SJ AB och NSB gemensamt bildat för den gränsöverskridande trafiken på linjerna Oslo@Karlstad@Stockholm och Oslo@Göteborg@Köpenhamn.

Persontågstrafiken mellan Sverige och Norge har dock, trots alla goda föresatser, utvecklats negativt. LINX-trafiken har totalt sett varit olönsam och samarbetet mellan de båda nationella tågoperatörerna förefaller att gnissla betänkligt. Tågtrafiken Oslo@Göteborg går dåligt och mellan Oslo och Stockholm kommer trafiken enligt beslut från SJ AB och NSB att försvinna vid årsskiftet. Det betyder att tågtrafiken mellan huvudstäderna kommer att upphöra efter 133 års trafik.

Ett viktigt skäl till tågtrafikens negativa utveckling är uppenbarligen att de utlovade banförbättringarna inte kommit till stånd och att restiden med järnväg därmed inte kunnat krympas enligt planerna. Enligt uppgift är det järnvägsnätets dåliga standard främst på den norska sidan som inte åtgärdats. Samtidigt har lågprisflyg mellan Oslo@Stockholm erbjudit attraktiva restider och priser.

I en tid när samarbetet över svensk-norska gränsen utvecklas positivt i berörda regioner och betyder alltmer när det gäller pendling till arbete och studier är det mycket illa att tågtrafiken inte utvecklas på motsvarande sätt. Man tvingas i stället att lita till bil- och busstrafik. Nedläggningen av tågtrafiken mellan de båda huvudstäderna kan inte betraktas som något annat än ett stort misslyckande vad gäller nordiskt samarbete.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ulrica Messing:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att få till stånd en utvecklad tågtrafik på berörda banor mellan Norge och Sverige?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkra en fortsatt direktlinje mellan Oslo och Stockholm?