den 25 maj

Interpellation 2004/05:687 av Alice Åström (v) till utrikesminister Laila Freivalds om Sveriges militära samarbete med Israel

För svensk krigsmaterielexport finns ett regelverk och enligt detta regelverk ska inget krigsmateriel exporteras till Israel. För krigsmaterielimport finns inget motsvarande regelverk. Mellan åren 2000 och 2004 importerade det svenska försvaret ammunition, torpedmotmedel, störningssändare och annan krigsmateriel till ett värde av 146 miljoner kronor.

Sverige har även enligt ett säkerhetsavtal mellan Försvarets materielverk och det israeliska företaget Electro Optic Industries importerat optisk utrustning till JAS 39 Gripen International. Sverige har även ett samarbete och ett avtal med det israeliska krigsmaterielföretaget Rafael kring möjligheten att använda israeliska vapen för JAS 39 Gripen. Det handlar bland annat om luftförsvarsrobotar, markmålsvapen och spaningskapslar.

Israel har även tillåtits att testa militär utrustning på svensk mark bland annat obemannade flygplan (UAV) som bland annat använts av Israel i militära operationer i Gaza. Likaledes har Israel tillåtits att testa antitorpedvapen för marinen.

Den svenska regeringen beslöt den 21 september år 2000 att teckna ett så kallat säkerhetsskyddsavtal med Israel, som reglerar hur hemlig information ska hanteras länderna emellan. Avtalet blev dock inte undertecknat på grund av det försämrade läget i regionen.

Militärsamarbetet mellan Israel och Sverige har också inneburit ett utbyte och besök på överbefälhavarnivå.

FOA, Försvarets forskningsanstalt, har deltagit i ett vetenskapligt samarbete med Israel när det gäller biologiska och kemiska stridsmedel. Detta samarbete handlade om skydd mot irakiska SCUD-missiler, som man fruktade kunde innehålla kemiska och biologiska stridsmedel. Israel har emellertid en offensiv kapacitet när det gäller biologiska och kemiska vapen och har inte fullständigt undertecknat och ratificerat den internationella konventionen om B- och C-stridsmedel.

Det förefaller mig ytterst märkligt att Sverige har ett vetenskapligt samarbete om B- och C-stridsmedel med ett land som utgör Mellanösterns starkaste militärmakt och som inte fullt ut undertecknat de internationella konventioner som gäller för dessa typer av vapen.

När det gäller Israel har uppmärksamheten främst varit inriktad på eventuell svensk krigsmaterielexport, vilket givit intrycket att Sveriges militära samarbete med Israel varit praktiskt taget obefintligt. Studerar man importsidan och militära avtal får man en helt annan bild av situationen.

Det ger även en helt annan bild av motiven bakom åtgärden att utse en militärattaché vid den svenska ambassaden i Israel än den som officiellt uppgivits @ att studera och övervaka det israeliska tillbakadragandet från Gaza. Här finns en bakgrund av ganska omfattande militära kontakter, som till stora delar inte kan motiveras utifrån svenska säkerhetsintressen.

Enligt Genèvekonvention är alla länder skyldiga att ingripa vid brott mot internationell lag samt agera på ett sådant sätt att även andra länder gör det. Internationella domstolen i Haag har fastslagit att bland annat den israeliska statens byggande av en hög mur mellan israeliska och palestinska områden inne på palestinskt territorium är ett sådant brott mot internationell lag.

I en sådan situation och mot bakgrund av det militära samarbete Sverige haft och har torde det vara en klart felaktig signal till den israeliska regeringen och till andra länder att tillsätta en militärattaché vid den svenska ambassaden i Israel oavsett hur mycket man än försöker motivera det med att attachéns uppgift är att bevaka utvecklingen på Västbanken och i Gaza.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

1. Om det militära forskningssamarbetet mellan Sverige och Israel fortfarande pågår avser utrikesministern att verka för att detta samarbete upphör?

2. Avser utrikesministern mot bakgrund av vad som stadgas i Genévekonventionen att verka för att Sveriges militära samarbete med Israel avbryts?

3. Avser utrikesministern att, mot bakgrund av det omfattande militära samarbete som förekommit och hur detta samarbete förhåller sig till internationell rätt, dra tillbaka beslutet att tillsätta en militärattaché vid svenska ambassaden i Israel?

4. Hur kommer enligt utrikesministerns bedömning den tillsatte militärattachéns vid svenska ambassaden i Israel uppgift att bevaka utvecklingen på Västbanken och i Gaza kunna avgränsas från uppgifter som rör det militära samarbetet med Israel?