den 23 maj
Interpellation 2004/05:639 av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Barbro Holmberg om asylsökande och arbete
I dag har en asylsökande rätt att arbeta om det förmodas att hans eller hennes utredning kommer att ta längre tid än fyra månader. Det är bra ur flera aspekter. Att kunna få göra något konstruktivt under väntetiden är positivt. Det är inte lika nedbrytande som att bara sitta och vänta. Ur ekonomisk synvinkel är det bra både för den enskilde personen och för samhället. Den enskilde får mer pengar att röra sig med och samhället behöver inte stå för hela eller delar av uppehället under väntetiden. Det kan också innebära ekonomisk tillväxt för det företag som anställer en asylsökande. Särskilt på mindre orter där det kan vara svårt att få tillgång till duglig arbetskraft. De asylsökande har ofta med sig gedigna yrkeskunskaper från sitt hemland. Dessutom blir integrationen i det svenska samhället lättare den dag som den asylsökande beviljas uppehållstillstånd. Därför uppmuntras asylsökande i dag att skaffa arbete med all rätta. De allra flesta vill också göra rätt för sig och arbeta.
Uppehållstillstånd på grund av arbete
Tyvärr uppstår dock problem den dag som den asylsökande får slutgiltigt avslag på sin asylansökan. Då tvingas han eller hon sluta omedelbart. Detta har ställt till problem för många arbetsgivare. I dagens arbetsliv är arbetsuppgifterna oftast av kvalificerad art och det behövs åtminstone en viss tids upplärning. Situationen kan bli ohållbar för en arbetsgivare som plötsligt blir av med en duktig arbetare. Det kan till och med gå så illa att denne förlorar ekonomiskt eftersom inte beställningar kan effektueras på grund av att det saknas en person i produktionen som man planerat för. Detta förhållande innebär en stor risk att seriösa arbetsgivare som råkat ut för detta inte anställer asylsökande i fortsättningen eftersom anställningsförhållandena är så osäkra. Detta skulle vara olyckligt. Den som får ett avslagsbeslut men som har ett arbete borde beviljas uppehållstillstånd.
Verkställighetshinder
Ett annat problem i detta sammanhang är när den asylsökande inte kan återvända till sitt hemland av en eller annan orsak. Det kan bero på att det tar tid att ta fram resehandlingar men det kan också gälla asylsökande från till exempel Irak eller Somalia som har fått avslag men som inte kan återvända hem. Även dessa måste sluta sin anställning omedelbart vid avslag från Utlänningsnämnden. Detta innebär onödiga kostnader för samhället. Den asylsökande som, när han eller hon arbetade, förmodligen klarade sin egen försörjning, eller åtminstone bidrog till den, får då leva på bidrag och samhället förlorar också skatteintäkter. Rimligtvis borde den asylsökande i de fall, där det förmodas ta lång tid innan han eller hon kan lämna landet, få möjlighet att ha kvar sitt arbete.
Ekonomiska villkor vid arbete för asylsökande
Det finns också en hel del frågetecken kring villkoren för asylsökande som arbetar. De betalar skatt och arbetsgivaren betalar sociala avgifter inklusive sjukförsäkring. De tjänar också in pensionspoäng. Oftast är de också medlemmar i facket och betalar till en arbetslöshetskassa. Att vara med i facket är inget tvång men grupptrycket och viljan att inte vara avvikande medverkar nog till att de flesta väljer att vara med.
De betalar alltså till tjänster som de som får ett avvisningsbeslut inte får ta del av. En vuxen asylsökande har inte rätt till annan sjukvård än akut vård. Ändå betalar arbetsgivaren sjukförsäkring genom de sociala avgifterna. När det gäller arbetslöshetskassa så kan inte den utnyttjas av en asylsökande. Vad händer med den intjänade pensionen när personen avvisas? Vad händer med en eventuell skatteåterbäring för en avvisad som oftast inte kan lämna någon adressändring eftersom han eller hon inte vet vart de ska ta vägen? Ekonomiska villkor kring anställning av asylsökande borde redas ut ordentligt.
Med anledning av det anförda vill jag ställa följande frågor till migrationsministern:
1. Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att den asylsökande som fått ett arbete ska få uppehållstillstånd med anledning av detta?
2. Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att en asylsökande som förmodas inte kunna lämna landet på lång tid efter avvisningsbeslut ska få möjlighet att ha kvar ett eventuellt arbete tills avvisning kan ske?
3. Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att reda ut de ekonomiska villkoren vid arbete för en asylsökande?