den 23 maj

Interpellation 2004/05:637 av Ulf Nilsson (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan om specialdestinerade resurser till skolan

Bristen på utbildade lärare är ett stort problem i skolorna. Ca 20 % av lärarkåren saknar lärarutbildning och ännu fler saknar komplett utbildning för de ämnen de undervisar i. Enligt Folkpartiet liberalerna är bristen på utbildade lärare en bidragande orsak till de försämrade resultaten i den svenska skolan. I en forskningsöversikt häromåret av pedagogikforskare i Göteborg hävdades att lärarkompetensen är det viktigaste för elevernas resultat. Att det blir fler vuxna i skolan innebär inte automatiskt att eleverna klarar skolan bättre.

Under ett antal år har riksdagens majoritet beslutat om specialdestinerade resurser om 10,5 miljarder kronor till personalförstärkningar i skolan 2001@2006. Från och med 2005 riktas en större del av bidraget till personal i förskola och fritidshem. Inledningsvis gick detta bidrag under smeknamnet Wärnerssonpengarna, efter tidigare skolministern. Regeringens uttalade mål med bidraget var Fler vuxna i skolan. Folkpartiet liberalerna har redan från början skarpt kritiserat bidragets utformning.

Vi anser att ett bidrag till personalförstärkningar måste styras tydligt, så att utbildad personal premieras vid anställning. Enligt oss borde pengarna kunna användas till att ersätta obehöriga lärare med behöriga. Det är inte fler vuxna som behövs i skolan utan fler utbildade personer, såsom lärare och fritidspedagoger. I olika rapporter från kommunerna har det alltmer framgått att personalbidraget inte utbetalas med hänsyn till utbildningsnivån på de lärare som anställts.

Från många kommuner har det kommit rapporter om att bidraget i stället leder till att fler obehöriga lärare får tillsvidareanställning, eftersom bidraget inte betalas ut för att ersätta obehöriga lärare med behöriga. Från nyutbildade lärare och från lärarfacken kommer också rapporter om att kommunerna i allt större utsträckning anställer obehöriga lärare, medan behöriga går arbetslösa. I en situation där lärarutbildningen redan har svårt att locka studenter är en sådan utveckling i längden förödande. Ett bidrag till personalförstärkningar borde från början ha utformats så att det styr kommunerna att anställa behöriga lärare och övrig specialutbildad personal.

Regeringen har hittills inte lyssnat på de kritiska röster som menat att de så kallade Wärnerssonpengarna används fel. Nu har dock nya fakta kommit fram i en seriös granskning. Riksrevisionen har granskat det statliga bidraget till skolor och fritidshem. I granskningen konstaterar man bland annat att det saknas en direkt koppling mellan syftet med bidraget och grunden för utbetalning. Skolverkets utbetalning av bidrag grundas enbart på kostnader för att anställa personal. Detta gäller även regeringens rapportering till riksdagen. Skolverkets underlag för beslut är inte tillförlitligt enligt Riksrevisionen. Sammanfattningsvis säger man att det inte går att visa att det statliga bidraget lett till bättre resultat i skolan.

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att åstadkomma tydligare styrning av det specialdestinerade bidraget till personalförstärkningar?