den 23 maj

Interpellation 2004/05:629 av Anna Lilliehöök (m) till statsrådet Hans Karlsson om äldre i arbetslivet

Vi blir allt friskare och lever längre samtidigt som de tunga jobben blir färre. I åldersgruppen 60 till 65 år är det bara hälften som arbetar. Samtidigt visar undersökningar att fler vill arbeta och tendensen är också något fler som fortsätter att arbeta efter 60 års ålder.

Det är emellertid svårt för äldre att få arbete och attityder har befästs att äldre arbetskraft är dyr och mindre flexibel. Resultatet har blivit att var fjärde i åldersgruppen över 60 är förtidspensionerad med sjukersättning. Andelen öppet arbetslösa är ca 8 %.

Staten har ett särskilt ansvar att medverka till att äldre inte diskrimineras och fortsatt yrkesverksamhet uppmuntras. Sverige ska nu införa EU:s direktiv mot åldersdiskriminering på arbetsmarknaden och det är oroväckande att det tycks finnas regler som missgynnar äldre och att äldre diskrimineras av staten som arbetsgivare.

Äldre som är förtidspensionerade med sjukersättning får inte rehabiliteringsåtgärder såsom de yngre och ålder utgör dessutom ett skäl för sjukersättning. Ansträngningarna för att få äldre arbetslösa tillbaka i arbete är inte heller lika stora som vad gäller för yngre.

När statliga verksamheter nu ska flyttas ut till landet från Stockholm har, av vad som framgått, den naturliga lösningen blivit att lösa ut de äldre tjänstemännen med förtida pension. Staten anställer mycket få äldre.

Mot denna bakgrund vill jag fråga arbetslivsministern följande:

1. Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit eller ämnar vidtaga för att regelverket för sjukersättning och arbetsmarknadsåtgärder ska vara lika oavsett ålder?

2. Har statsrådet vidtagit några åtgärder för att staten ska gå före med gott exempel så att fler äldre kan vara kvar i tjänst eller nyanställas i statlig verksamhet?