den 20 maj
Interpellation 2004/05:619 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om rånbrott
Antalet grova rån mot penninginrättningar, värdetransporter och affärsverksamhet runtom i Sverige ligger i dag på en oacceptabelt hög nivå. Gärningsmännens allt råare behandling av offren visar också på en brutal och hänsynslös likgiltighet inför människors liv och hälsa som är mycket oroande.
De drabbade företagen och deras anställda betalar i dag ett högt pris för brottsligheten och rånen utgör i förlängningen ett hot mot kontantförsörjningen i samhället. Bankerna och värdetransportföretagen har på grund av att Riksbanken minskat antalet depåer fått ta ett ökat ansvar för kontantförsörjningen. Detta har lett till fler och längre transporter vilket ökat rånrisken. För alla företagare som drabbas av ett rån innebär det givetvis ett ekonomiskt bortfall. För näringsidkare i branscher där det är svårt att teckna en försäkring kan ett enda rån få förödande konsekvenser. Men för de allra flesta är inte det ekonomiska avbräcket den svåraste konsekvensen utan den psykiska påfrestning rånet inneburit. Hotet mot de anställdas trygghet får inte underskattas @ ofta används vapen vid rånen. Även attrapper av vapen eller bomber används för att hota eller skrämma bank- och butikspersonal samt väktare. I dag måste ett rån som skett med vapen, för att bedömas som grovt, i de flesta fall ha varit skarpladdat. Men för brottsoffret är det av mindre betydelse i rånsituationen om vapnet varit skarpladdat eller inte @ rädslan och ångesten är ändå lika stor och därför måste större hänsyn tas till den rånades upplevelse.
Straffskalan för icke-fullbordat rån måste också höjas. I dag är skillnaden mellan straffet för ett fullbordat rån och förberedelsebrott orimligt stor. Ett närmande i straffvärde mellan dessa skulle ha en återhållande effekt på brottsbenägenheten eftersom riskpremien för en strängare påföljd ökar även under förberedelsetiden. Straffen för vapenbrott bör också skärpas, då vi de senaste åren kan se att antalet vapenbrott stadigt ökat.
Det räcker dock inte med en hårdare lagstiftning @ det krävs också mer resurser och bättre styrning av de brottsbekämpande myndigheterna i stort. Polisen svettas i sin ekonomiska tvångströja samtidigt som kritiken för dåligt politiskt ledarskap är återkommande.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieministern: