den 19 maj

Interpellation 2004/05:615 av Magdalena Andersson (m) till näringsminister Thomas Östros om kvinnligt företagande

Under perioden 1998@2003 har det startats mellan 34 000 och 38 000 företag per år. Det som är slående är att för varje kvinna som startar ett företag så går det två män. År 2003 startades ungefär 25 000 företag av män, och bara knappt 12 000 av kvinnor.

Statistiken håller i sig om man ser bakåt i tiden. Situationen år 1998 var liknande. 22 000 företag startades av män under året medan kvinnorna inte ens kom upp i 11 000.

Detta är naturligtvis bekymmersamt ur flera aspekter. Det är lätt att konstatera att om kvinnor startade företag i samma grad som män skulle vi ha betydligt fler företag och därmed jobb i landet.

Nedbruten statistik visar också att kvinnor startar den absoluta merparten av sina företag inom tjänstesektorn. Samma tjänstesektor som är det område som förväntas öka mest i framtiden och där det därför finns en stor potential för nya företag startade av kvinnor.

Många kvinnor som är potentiella egenföretagare jobbar i dag inom vårdsektorn. Där motarbetas nya företag aktivt av regeringen som upprätthåller vårdmonopolet med stopplagar och landstingsprotektionism. Kvinnor inom vårdsektorn skulle som egenföretagare få en helt annan möjlighet att styra sin arbetssituation och få fler alternativa arbetsgivare. Undersökningar visar att en stor andel av de sjukskrivna kvinnorna skulle kunna tänka sig att gå tillbaka i arbete om de bara kunde välja en annan arbetsgivare eller arbetsplats. Nystartade företag inom vårdsektorn, antingen av dem själva eller av någon annan skulle där vara ett bra alternativ.

Ett införande av avdrag för hushållsnära tjänster, så kallat "Rutavdrag" skulle också kunna bidra till kvinnligt företagande på två olika sätt. Dels genom att nya företag för hushållsnära tjänster skapas och därmed leder till fler nya jobb. Det skulle också kunna bidra till att kvinnor och män som vill starta företag kan få en avlastning i hemmet och därmed ha mer tid till främst de första arbetssamma åren som egenföretagare.

I Finland som är ett mindre land än Sverige har avdrag för hushållsnära tjänster snabbt skapat många nya jobb. Det är rimligt att anta att det skulle bli ännu fler i det nästan dubbelt så stora landet Sverige. Almega har i en rapport beräknat andelen till minst 20 000. Dessa jobb uteblir helt eller bedrivs av den svarta sektorn med dagens svenska skattesystem.

För att klara den gemensamma välfärden och pensionerna i framtiden krävs att fler av de 1,4 miljoner människor som i dag står utanför arbetsmarknaden får ett jobb. Ett ökat antal nystartade företag och möjligheten för redan befintliga företag att växa måste vara en del av lösningen på det problemet. Om kvinnor hade startat nya företag i samma utsträckning som män under 2003 hade ytterligare ca 12 000 företag skapats. Det räcker med att dra ut den utvecklingen i åtta år för att inse att vi går miste om hundra tusen nya företag om vi inte kan stimulera det kvinnliga nyföretagandet mer. Det har Sverige inte råd med.

Mina frågor till näringsministern är därför:

1. Hur avser näringsministern att agera för att stärka det kvinnliga nyföretagandet?

2. Avser näringsministern att komma till riksdagen med ett konkret förslag på skatteavdrag för hushållsnära tjänster och, i så fall, när?