den 17 maj

Interpellation 2004/05:596 av Gunnar Andrén (fp) till näringsminister Thomas Östros om skogsindustrins konkurrenskraft

Vi måste dra lärdomar av tillverkningsföretaget Saabs konkurrensproblem i Trollhättan: Det var först då nedläggning av produktionen hotade som regeringen insåg att den, och de lika ansvariga företrädarna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet, åtminstone måste se till att infrastrukturen @ vägar och järnvägar @ fungerar konkurrensmässigt tillfredsställande för viktiga svenska industriföretag och branscher.

Så beslutades att nya infrastruktursatsningar för över 13 miljarder kr skulle göras i Västsverige.

Samtidigt drogs motsvarande investeringar i andra delar av landet tillbaka.

Den svenska skogsindustrin är en av de fåtal råvarubaserade branscher som byggt och bygger upp den svenska välfärden. På många håll är skogsindustrin helt avgörande för en bygds framtida välstånd.

Man skulle kunna välja flera sådana orter, längs Norrlandskusten, i Sydöstra Sverige, ja, till och med i Halland.

För att exemplifiera används i denna interpellation Hallstavik, i norra delen av Stockholms län men i många avseenden, inte bara rent avståndsmässigt, beläget långt ifrån Sergels torg i storstaden.

I Hallstavik med några få tusen invånare är Hallsta Pappersbruk AB, grundlagt 1913, fortfarande med över tusen anställda och ett produktionsvärde över 4 miljarder kronor per år, det helt dominerande industriföretaget och den särklassigt störste arbetsgivaren. I närområdet finns ingen annan industri eller arbetsgivare utanför den skattefinansierade sektorn med mer än dryga femtiotalet anställda.

För att få en föreställning om betydelsen av 4 miljarder kronor i intäkter per år, kan man säga att det är ungefärligen lika stor omsättning som en svensk stad med 100 000 invånare har.

Att säkra ett sådant industriföretags fortlevnad är därför inte bara ett centralt lokalt och regionalt intresse utan också ett viktigt svenskt företags-, näringslivs- och sysselsättningsintresse.

Inom skogsindustrin är råvaru- och energiförsörjningen, utöver tillgången på kvalificerad arbetskraft och framsynt forskning och exportinriktad marknadsföring, de viktigaste produktionsfaktorerna.

Redan den svenska energipolitiken, särskilt på elförsörjningens område, utgör med sin produktionsbegränsningsinriktning via stängningen av kärnkraftsreaktorerna Barsebäck 1 och Barsebäck 2, ett allvarligt hot mot den svenska skogsindustrins konkurrenskraft.

I skogsindustrikonkurrentlandet Finland har beslut träffats och byggnationen påbörjats av en ny och modern kärnkraftsreaktor @ landets femte. Diskussioner förekommer också redan om byggande av ytterligare en reaktor.

Bakom denna satsning på ökad tillgång till ekonomiskt konkurrenskraftig, hemmaproducerad elektricitet, finns den samlade finländska skogsindustrin, med stöd av en betydande majoritet i Finlands riksdag.

Den nya finländska kärnkraftsreaktorn, som alltså kan komma att bli reaktorerna, kommer att betalas med framtida vinster i den finländska skogsindustrin. Bland annat förekommer kvalificerade @ låt vara av naturliga skäl icke publika @ beräkningar vad som kan komma att inträffa om efterfrågan på finskproducerade skogsbaserade produkter @ på allt från sågade trävaror till specialpapperskvaliteter med högt förädlingsvärde @ kan erövras från svenska trä- och pappersbruk, bland annat till följd av framtida tillgång till billig inhemsk elektricitet.

Råvaruförsörjningen är en annan central faktor för konkurrenskraften. Den svenska transportapparaten, och effektiviteten vid skogsavverkningen @ vilket inkluderar framsynt återplantering @ håller hög teknisk standard och har god konkurrenskraft och är dessutom pålitlig.

Sammantaget är och har detta varit en viktig svensk konkurrensfördel tillsammans med skogsarbetarnas vilja att tillägna sig ny teknik med nya produktions- och organisationsmetoder.

Emellertid finns på vissa håll skäl att känna oro på grund av eftersatta väginvesteringar, förorsakat av stort slitage på vägar och brist på nybyggnad.

Hallstavik befinner sig enligt min mening i ett sådant läge, där risken att konkurrenskraften i framtiden urholkas till följd av bristande framsynthet såvitt avser tillgängligheten på vägsidan är uppenbar.

Till Hallstavik leder i dag två större vägar, dels R 280, dels R 76.

En del av trafiken från E 4 tar av norrut från Rimbo via väg R 280 mot Hallstavik. Det rör sig om mycket tunga transporter, på en förhållandevis smal och slingrig väg.

Väg R 76 går från Norrtälje via Hallstavik till Gävle och utgör i praktiken fortsättning på väg R 280 till Hallstavik.

Väg R 280 till och från Hallstavik behöver kraftigt förbättras av både säkerhets- och miljöskäl, bland annat för att säkerställa transporter av virke till pappersbruket från söder och inte minst transporter @ dagligen ett stort antal fullastade långtradare @ till de stora tidningstryckerier i Akalla i norra Stockholm där tryckningen av Sveriges största dagliga tidningar sker, alla beroende av säkra transporter på väg 280.

Vägverket är genom chefen för östra regionen Hans Rode, tidigare generaldirektör för föregångaren till Statens energimyndighet och dessförinnan kommunalråd (s) i Malmö med ansvar för näringslivsutveckling, väl förtrogen med bristerna i kommunikationerna till och från Hallstavik. Men Vägverket saknar i denna region medel att ens kunna utreda och än mindre att projektera för vad som kan komma att behövas för att säkra den framtida konkurrenskraften hos Hallsta Pappersbruk med dess betydelse för välfärden, det vill säga jobb och sysselsättning, företagande och forskning.

Vi får inte planera så illa att vi får fler Trollhättefall.

Hallstavik får inte bli ett nytt Trollhättan.

Kommunikationsfrågorna kan påverkas och måste lösas innan katastrofen @ nedläggningshot @ är ett faktum.

Samma problembeskrivning, inkluderat oro för eltillgången till rimligt pris, arbetskraft, kvalificerad forskning, råvaruförsörjning och vägtransporter, skulle kunna göras för flera andra orter och regioner i Sverige, men Hallstavik får tjäna som åskådningsexempel.

Mot denna bakgrund önskar jag att till chefen för Näringsdepartementet få framställa denna interpellation:

Vilka åtgärder avser statsrådet att, bland annat mot bakgrund av den förändrade energipolitiska situationen i det starkt skogsindustripolitiskt konkurrerande Finland och de ändrade förhållandena vad gäller möjligheterna att klara angelägna trafikinvesteringar för gynnande av viktiga näringspolitiska och företagsmässiga behov, vidta för att säkra den svenska skogsindustrins framtida konkurrenskraft inom områdena råvaruförsörjning, transporter, elkonsumtion, forskning och tillgången på kvalificerad arbetskraft?