den 9 maj
Interpellation 2004/05:576 av Ulf Sjösten (m) till justitieminister Thomas Bodström om drogklassificering av nya substanser
GHB är ett stort och framför allt ett västsvenskt problem. Under förra året stod polisen i Västra Götaland för 93 % av den svenska polisens GHB-beslag. Ett annat problem med dessa så kallade bokstavsdroger, GHB, BD och GBL, är att de ofta attraherar ungdomar. De uppfattar dem som alkoholliknande på grund av deras form och att de i variationer som BD och GBL inte är narkotikaklassade.
GBL kan i dag användas utan risk för rättsliga påföljder. Då GBL kommer in i kroppen omvandlas den till GHB och får ofta samma förödande följder för brukaren som det narkotikaklassade GHB. De flesta människor som omhändertas för ringa narkotikabrott gällande GHB uppger som en naturlig följd av en ihålig lagstiftning att de druckit den lagliga varianten GBL.
De nya drogerna, av vilka många produceras inom EU:s gränser, flödar i allt större utsträckning in över vår gräns i takt med att uppfinningsrikedomen utvecklas. Samhället behöver ett bättre regelverk, där snabbhet prioriteras för att kunna möta denna anstormning. Vissa av de nya drogerna är varianter av redan narkotikaklassade droger, där någon del av den kemiska processen har förändrats för att undgå kriminalisering, medan andra i grunden har ett helt annat användningsområde såsom starka rengöringsmedel.
Tidigare har det handlat om GBL och butandiol, som polisen inte haft rätt att beslagta då de inte varit narkotikaklassade. Nu är folkhälsoministern visserligen på väg att åtminstone klassa dessa som hälsofarliga ämnen, så att de beläggs med vissa restriktioner. Men det har tagit lång tid och människor har skadats under tiden. Dessutom är det otillräckligt. Varje dag som det inte klassas som en drog riskerar man att ungdomar prövar; "det är ju inte narkotika".
Nu är problemet med luckor i lagen när det gäller att klassificera nya droger på väg att upprepas igen. Den här gången är det substansen ketamin, en hallucinogen med stark effekt, som missbrukas. Eftersom substansen enligt svensk lagstiftning är tillåten kan den missbrukas helt öppet, utan juridiska konsekvenser för den som köper och brukar. Att en substans inte är klassad som narkotika i strafflagen riskerar även att göra den extra attraktiv bland ungdomar, eftersom den med andra ord är legal.
Problemet med en lagstiftning som ständigt hamnar på efterkälken när det gäller droger måste rättas till. Det är inte hållbart att regeringen ska förhala i månader, ibland år, innan nya farliga preparat kan klassas som narkotika.
Mina frågor till justitieministern blir: