den 19 april
Interpellation 2004/05:525 av Gunnar Axén (m) till statsrådet Sven-Erik Österberg om utjämningssystemet inom LSS
Den 1 mars 2004 infördes ett utjämningssystem mellan olika kommuner för kostnader för insatser inom LSS, lagen om stöd och service för funktionshindrade. Innan det nya systemet var det den kommun personen kom ifrån som var ansvarig för kostnaderna, oavsett var personerna valde att få sina insatser. I flera fall har kommuner som tidigare betalat för LSS-platsen nu sagt upp sina avtal, vilket leder till att de kommuner i vilka verksamheten bedrivs nu står med hela kostnaden. Det nya systemet ersätter dock inte den mottagande kommunen med hela kostnaden.
Detta leder till den orimliga konsekvensen att kommuner som tidigt satsat på högkvalitativ vård för dessa personer nu är de som straffas ekonomiskt. Det riskerar på sikt också leda till att kommuner i framtiden inte satsar på vård för personer som har rätt till stöd enligt LSS. Ett sådant system är inte acceptabelt. Det är också cyniskt och omänskligt att de personer som har störst behov av stöd i samhället reduceras till spelkort i ett kommunalekonomiskt svartepetterspel.
På Mo gård i Finspång kostar en vårdplats i snitt mellan 4 000 och 5 000 kr per dygn. Trots detta får Finspångs kommun bara ersättning med 2 000 kr per dygn enligt utjämningssystemet för LSS. Detta gör att Finspångs kommun får ekonomiska problem samtidigt som någon annan kommun sparar motsvarande pengar. Det är orimligt. Orimligt för Finspångs kommun, men framför allt orimligt för de personer som har rätt till vård och assistans och som nu riskerar att hamna i kläm då kommuner ställs mot varandra. För en liten kommun som Finspång rör det sig dessutom om mycket stora pengar.
Det är också viktigt att värna valfriheten för de personer som har rätt till stöd enligt LSS. Med det nya utjämningssystemet, där mottagande kommuner riskerar att förlora stora pengar, riskerar utbudet av service och därmed valfriheten att minska.
Sedan 1999 har insatserna enligt LSS, lagen om stöd och service, ökat med 17 %, visar Socialstyrelsens årliga lägesrapport om handikappomsorgen. År 2003 tilldelades ungefär 48 000 personer insatser av olika slag enligt LSS och 21 000 fick hjälp enligt socialtjänstlagen.
Socialminister Berit Andnor skriver i Norrköpings Tidningar den 17 december 2004 att: "Personer med omfattande funktionshinder har samma rätt som alla andra att bestämma vilken kommun de vill vara bosatta i. De ska inte godtyckligt behöva skyfflas mellan kommuner." Jag kan inte annat än hålla med. Samtidigt har regeringen skapat ett system där personer just "skyfflas mellan kommuner".
Jag ställde en fråga till Sven-Erik Österberg den 2 november förra året angående det nya systemet. Svaret var att statsrådet inte hade några planer på förändringar av den nya ordningen. Samtidigt hänvisar statsrådet till en interpellationsdebatt (interpellation 2004/05:2) med ett annat statsråd. Några konkreta förslag finns inte i utdraget från den debatten.
Det går inte att förneka de konsekvenser som förändringarna av reglerna för LSS fått för kommuner som till exempel Finspång.
Mina frågor till statsrådet är därför:
1. Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att förändra utjämningssystemet inom LSS så att kommuner ska kunna få ersättning för hela kostnaden för platser inom LSS?
2. Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att antalet platser inom LSS inte ska minska på grund av att kommunerna är rädda för att få ett stort kostnadsansvar?