den 14 april

Interpellation 2004/05:515 av Carl B Hamilton (fp) till finansminister Pär Nuder om Sveriges företagsskatt

Fri rörlighet ska enligt EG-rätten gälla inom unionen. Den grundprincipen testas nu i ett antal mål på skatterättens område. Ett av flera för Sverige synnerligen viktiga mål är det så kallade Marks & Spencer-målet.

Inledning

Sverige är en liten öppen ekonomi. Vårt välstånd sedan minst 150 år bygger på en kontinuerlig anpassning av vår produktion till den ekonomiska omvärldens efterfrågan, ändrad internationell och nationellt utvecklad teknik, ändrade preferenser och relativa priser, men också omvärldens rätts- och skattesystem. Genom Sveriges efterkrigshistoria löper därför som en röd tråd förhandlingar om Gatt- och WTO-regler, OECD-överenskommelser, EEC-avtal, EG- och EES-avtalet och EU-medlemskapet.

De länder som är EU-medlemmar, eller har EES-avtal @ som Norge och Island @ har i höst sannolikt att anpassa sig till en ny viktig dom i EG-domstolen.

Det är inte första gången, nota bene, som EG-domstolens utslag får en avgörande betydelse för Sverige. Domstolens vägran i början av 1990-talet att acceptera utanförstående EES-länders önskan om ett informellt, men ändå reellt, inflytande i EG:s beslutsprocess genom politisk "osmos" fick närmast dramatiska konsekvenser. I praktiken kan man säga att domstolen rev bort de illusionens slöjor genom vilka svenska beslutsfattare betraktat EG och dess rättgemenskap, och tvingade dem att se verklighetens och EG-rättens restriktioner på Sverige. Nu står våra företagsskatter inför ett liknande avgörande i EG-domstolen. I ett senare skede kommer frågan om exitbeskattning, som bland annat berör fastighetsägare som flyttar till Spanien. I dag måste de ta fram realisationsvinsten för beskattning vid utflyttningen. Ett förhandsmeddelande från EG-domstolen den 11 mars 2005 innebär att så i framtiden sannolikt inte blir nödvändigt.

Marks & Spencer-fallet

De grundläggande principerna i de svenska reglerna om resultatutjämning genom koncernbidrag och de brittiska reglerna om resultatutjämning genom group relief är likartade. Utgången i Marks & Spencer-målet (C/446-03) har därför avgörande betydelse även för det svenska koncernbidragssystemet. Reglerna om koncernbidrag rör en mycket central del i det svenska företagsbeskattningssystemet; möjligheten till skattemässig resultatutjämning inom en företagsgrupp med i huvudsak helägda dotterföretag där både givare och mottagare av bidraget är skattskyldiga i Sverige. Marks & Spencer-målet rör mer specifikt frågan om förlustutjämning över gränserna, det vill säga om en förlust i ett utländskt dotterbolag ska få dras av från en vinst i ett inhemskt moderbolag trots att vinsterna i det utländska dotterbolaget inte beskattas i moderbolagslandet.

Muntlig förhandling i EG-domstolen hölls den 1 februari 2005. Generaladvokatens yttrande kom den 7 april 2005. Dom kommer sannolikt inte före sommaren utan någon gång under hösten 2005.

I yttrandet drar generaladvokaten slutsatsen att det inte är förenligt med gemenskapsrätten att ha en lagstiftning enligt vilken ett moderbolag som är etablerat i en medlemsstat inte har rätt till koncernavdrag på grund av att dess dotterbolag är etablerade i andra medlemsstater, om avdrag skulle medges om dotterbolaget fanns i moderbolagets medlemsstat. Generaladvokaten anförde dock att gemenskapsrätten inte hindrar att nationell lagstiftning uppställer krav på att förlusterna i dotterbolaget inte kan bli föremål för en motsvarande skattemässig behandling i sin hemviststat. Den skattemässiga behandlingen kan bestå i en överföring av förluster till en annan person eller att dotterbolaget självt kan skjuta upp förlusterna för att redovisa dessa under ett annat beskattningsår.

Konsekvenser för Sverige

Om den kommande domen går emot Storbritannien, Sverige och flera andra länder innebär det att svenska företag kan fördela sin verksamhet @ produktion, marknadsföring, distribution, FoU etcetera @ mera rationellt än i dag därför att man inte behöver välja en sakligt sett sämre lokalisering av enbart skatteskäl. En effektivare allokering av företagets eller koncernens verksamhet, kort sagt. Detta bör omedelbart betyda ökad lönsamhet; på kort sikt ökad tillväxt om den ökade lönsamheten utnyttjas på rätt sätt och på längre sikt fler jobb i en koncern med större lönebetalningsförmåga. På lång sikt blir de offentliga finanserna större i takt med att svenska internationella koncerner får bättre lönsamhet och expansionsmöjligheter. En fortsatt utveckling mot en alltmer skatteneutral europeisk marknad är också nödvändig för att stå sig i konkurrensen med marknader som exempelvis USA och Asien.

På kort sikt kan de offentliga finanserna komma att tillfälligt försämras genom att svenska moderbolag skulle få avdrag för förluster i utländska dotterbolag.

Alternativet att undvika hela frågan genom att avskaffa möjligheten att utnyttja resultatutjämning inom alla koncerner inom Sverige får @ rimligen @ anses utesluten, dels därför att svenskt näringsliv är mera multinationellt än de flesta länders och dels för att företag måste kunna organisera sin verksamhet på ett ändamålsenligt, transparent och marknadsmotiverat sätt. Denna insikt har för övrigt föranlett det brittiska finansdepartementet att uttala att man inte kommer att dra in den nationella kvittningsmöjligheten. Skattesystemet i ett land ska inte tvinga företag att inlemma dotterbolag i ett enda företag om det ur verksamhetens synpunkt är mer rationellt med dotterbolagskonstruktioner, till exempel i fråga om ansvarsutkrävande, styrning, fokus och verksamhetsinriktning etcetera.

Tanken att olika skattekonstruktioner skulle speglas i långsiktiga rörelser i den svenska växelkursen tillhör dessutom mera läroboksvärlden än verkligheten med sina stora kapitalflöden. Minst 95 % av alla flöden saknar bindning till reala storheter som utrikeshandel.

En jämnare spelplan på företagsskatteområdet är både önskvärt och oundvikligt. En dom i M & S favör kommer även att aktualisera frågan om mera samordnade skatteregler inom EU. Det blir närmast akut att få fram ett enhetligt vinstbegrepp och konkreta regler för hur "vinst" ska definieras och beräknas. Det naturliga steget därefter blir att bestämma regler för en konsoliderad företagsskattebas inom EU och EES, och konkreta anvisningar utarbetas för hur den ska användas vid beskattning.

Frågor:

Vilka initiativ avser statsrådet att ta med anledning av generaladvokatens utlåtande?

Har statsrådet gjort beräkningar och gjort sig en uppfattning om de kortsiktiga, övergående, fiskala intäktsförändringarna för Sverige i det fall EG-domstolen följer generaladvokatens utlåtande?

Hur ska statsrådet främja målen om en god långsiktig resursallokering i näringslivet och rationell lokalisering av ekonomisk aktivitet genom att bejaka utfallet i en dom som går i M & S favör?

Vilka nya initiativ kommer statsrådet att ta för ett ökat svenskt engagemang för att få fram ett gemensamt vinstbegrepp inom EU, och en konsoliderad företagsskattebas inom EU?