den 23 mars
Interpellation 2004/05:488 av Gudrun Schyman (-) till statsrådet Jens Orback om behandlingen av förslaget till nytt EU-fördrag
Hur ska Sverige ta ställning till EU:s konstitution? Det finns många undersökningar som visar att en majoritet av de svenska väljarna vill folkomrösta om EU:s konstitution. Men regeringen och den borgerliga alliansen har kommit överens om att det är riksdagen som ska ta ställning till EU:s konstitution, detta utan föregående folkomröstning och före 2006 års val. Denna överenskommelse bekymrar mig. Regeringen har genom detta förfarande lagt locket på när det gäller diskussionen om förslaget till EU:s konstitution. Frågan har inte varit föremål för debatt i en valrörelse och den har avfärdats som en alltför svår fråga för att kunna göras till föremål för en folkomröstning. Vi vet att den nu valda riksdagen inte speglar folkopinionen i EU-frågor, vilket visade sig väldigt tydligt när vi hade folkomröstning om EMU.
En feministisk analys av konstitutionen visar att det finns klara risker för att jämställdheten kommer att ta stora steg tillbaka. Det är ingen överdrift att säga att både form och innehåll är dikterat av män, för män. Män har varit i överväldigande majoritet i den grupp som utfört arbetet och ingenstans i konstitutionen ifrågasätts den hierarkiska struktur som bäddar för en starkt centraliserad politisk ledning.
Den ekonomiska politikens totala överordning, understödd av en stark militärmakt ska öppna för en högerliberal marknadsekonomi. Samhällets sociala ansvar ska minimeras genom att staten ska dra sig tillbaka och övervältra ansvaret på den klassiska "familjen". Det är alltså kvinnorna som ska ta ansvar för vården och omsorgen av barn och gamla. Den traditionella "kärnfamiljen" återupprättas i konstitutionen: Mannen blir överhuvud och beskyddare av de kvinnor som föder hans barn. Kyrkan, med sin konservativa kvinno- och sexualsyn, har fått en egen "gräddfil" för inflytande, med en konstitutionellt föreskriven dialog.
Blir förslaget verklighet kommer vi att få se den patriarkala maktordningen permanentad för en överskådlig framtid. Klyftan mellan en mansdominerad, maktfullkomlig, politisk elit och alla oss andra som vill vara med och forma både vår samtid och våra barns framtid, kommer att växa. Detta är oacceptabelt.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet: