den 15 mars

Interpellation 2004/05:471 av Nyamko Sabuni (fp) till statsrådet Morgan Johansson om pandemi

Jag har tidigare ställt frågor till folkhälsominister Morgan Johansson angående den svenska pandemiplanen och agerandet inför hotet om en influensapandemi. De svar jag hittills fått tyder visserligen på att Morgan Johansson läst Socialstyrelsens förslag till pandemiplan, men dessvärre ger svaren ingen ytterligare vägledning. Därav denna interpellation.

Socialstyrelsens pandemiplan är en bra början men den behöver kompletteras och frågetecken behöver rätas ut. I det arbetet förutsätter jag att regeringen och berörda myndigheter tar intryck av den allmänna debatten och andra aktörers synpunkter och bidrag för att stärka försvaret mot ett pandemiutbrott och därmed skydda befolkningen.

Morgan Johansson pekar liksom Socialstyrelsen på behovet av vaccin för att skydda befolkningen, en bedömning som jag delar. Problemet är att Socialstyrelsen och andra pratar om vaccin på ett sätt som antyder att det kommer att finnas tillgängligt vaccin inom en rimlig tidsperiod, vilket i det här fallet är en sanning med modifikation. Vaccin är en komplicerad process att framställa och även i de mest gynnsamma fallen tar det minst sex månader. I fallet med fågelinfluensan, eller H 5 N 1, har jag förstått att det inte finns något tillgängligt vaccin i dag. På grund av den höga dödligheten som kännetecknar viruset är ett vaccin mycket svårt att framställa. De embryon som det forskas på hinner dö innan antikroppar bildats och därför menar en del forskare att det är högst osäkert om ett vaccin alls kan komma att framställas och allra minst med kort tidsfrist. Det betyder i klartext att även om vi har möjlighet att framställa vaccin vid ett pandemiutbrott så gäller det inte med säkerhet fågelviruset.

Oavsett detta är Sverige ett litet land och det finns ingenting som talar för att vår tillgång till vaccin skulle komma att prioriteras vid en pandemi.

Förslaget till pandemiplan saknar helt diskussion kring förebyggande åtgärder som till exempel hur smittskyddet vid flygplatser ska hanteras eller vem som ansvarar för att större offentliga möten undviks eller att verksamheter som skolor eller större arbetsplatser stängs helt eller delvis. Det tycker jag är en brist och jag menar att det är regeringens ansvar att se till att planen kompletteras med den typen av åtgärder för att minska spridningen av virus till den svenska befolkningen i så stor utsträckning som möjligt.

Ett annat frågetecken att räta ut är de antivirala läkemedel som finns på marknaden redan i dag. De tillgängliga antivirala medicinerna är ett sätt att förhindra spridning och skydda befolkningen och även om de inte kan ersätta ett vaccin så är det i dagsläget den enda medicin vi har. Jag vill dock ha ett förtydligande av regeringen på punkten kring ett svenskt beredskapslager av antivirala mediciner när det gäller mängden medicin som föreslås köpas in. Socialstyrelsen beräknar själva i sin rapport att ca 1,5 miljoner människor kommer att drabbas av viruset och utgör de särskilda riskgrupperna, men mängden antivirala mediciner som föreslås köpas in beräknas endast räcka till en tredjedel, ca 500 000 personer.

Till sist vill jag beröra ansvarsfrågan. Såväl Morgan Johansson som Socialstyrelsen svävar på orden när det gäller vem som verkligen har ansvar och kommer att ta ansvar för hanteringen av en pandemisituation. Redan nu ger myndigheter och andra formella aktörer allmänheten olika budskap. Smittskyddsinstitutet säger att vi ska lita till dem och deras beredskap och möjlighet till nationell samordning medan regeringens egen rådgivare, Hans Wigzell, vid ett flertal tillfällen tydligt proklamerat att alla som kan bör hamstra antivirala läkemedel och att han själv gjort det. Och ytterligare problem när det gäller ansvar är de uppgifter som åläggs landstingen.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor:

Hur avser statsrådet att verka för att landstingen har möjlighet att genomföra de uppgifter som ålagts dem?

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att Sverige ska ha en beredskap att bemöta en pandemi, då ett vaccin inte kan tas fram förrän epidemin är ett faktum?

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att antivirala mediciner ska finnas tillgängliga för alla som beräknas tillhöra riskgrupperna?

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att allmänheten ges tillförlitlig information inför och under en pandemi?