den 15 mars

Interpellation 2004/05:465 av Christer Winbäck (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om situationen med lätta vapen i Colombia

I Colombia är lätta vapen ett mycket stort problem och en stor affär. Vapen som smugglas in från USA säljs på den illegala marknaden till enorma förtjänster. Men den illegala handeln är bara en del av problemet. Många vapen finns kvar sedan kalla krigets dagar och nu i händerna på gerillan, brottslingar och civila, och späder på det 40 år gamla inbördeskriget. Den rådande machokulturen gör gällande att ett hem utan vapen inte är ett hem. I denna våldsamma verklighet är kvinnor mycket utsatta.

Under hösten 2004 publicerades en artikel i DN underskriven av representanter för samtliga politiska partier där man uppmärksammade det stora problem som lätta vapen utgör i världen i dag. Varje minut, dygnet runt, året om dödas någon av lätta vapen. Sammanlagt finns det över 650 miljoner vapen i omlopp i dag. De senaste tio åren har två miljoner barn blivit dödade och fler än fem miljoner invalidiserade av lätta vapen. Det är framför allt män som innehar vapnen, men bland offren finns många kvinnor och flickor. Lätta vapen är således ett stort problem som måste lösas.

Colombia har högsta mordtalet i världen @ 77,5 döda per 100 000 invånare. Siffror från colombianska polisen från 2003 säger att 85 % av alla mord som sker i Colombia sker med lätta vapen. I Colombia finns det uppskattningsvis över tre miljoner olagliga vapen och över en miljon lagliga. Ca 80 % av dödsfallen i Colombia till följd av skjutvapen sker utan direkt koppling till konflikten.

Det svenska @ och internationella @ engagemanget i Colombia beträffande lätta vapen-frågor ställer en rad utmaningar. Exempelvis är lätta vapen-frågan i Colombia nära sammankopplad med avväpningen, demobiliseringen och återinlemmandet av de stridande parterna i konflikten.

I den civila konflikten i Colombia använder man sig av moderna lätta vapen, från hagelgevär och granatkastare till axelstyrda raketer. Trots att fredssamtal äger rum, är samtliga parter i konflikten engagerade i att bygga upp sin militära kapacitet. En välfinansierad gerillakamp utspelar sig, och de tros få sofistikerade vapen och militär utrustning från den internationella svarta marknaden. Gerillagrupper såsom Farc och ELN har ett ökat antal stridande engagerade i användande och handel med lätta vapen. Den olagliga produktionen av droger är kopplad till vapenhandeln, då stridande ofta byter droger mot vapen. I konflikten sker systematiska övergrepp på civila, där främst kvinnor och barn faller offer.

Sverige har valt att stödja OAS verifieringsmission (MAPP-OEA) av den demobiliseringsprocess avseende de paramilitära grupperna som den colombianska regeringen nu genomför. Denna verifieringsmission får stöd av ett mycket litet antal länder @ i Europa endast Sverige och Holland. Stora delar av det civila samhället i Colombia avstyrkte det tidigare colombianska förslaget till vapenlag, med den motiveringen att förslaget syftade till att, i förening med demobiliseringsprogrammet, legalisera de paramilitära gruppernas vapeninnehav.

Ytterligare en central fråga med anknytning till demobiliseringen av paramilitärer, är att medlemmar i dessa grupper återinlemmas bland annat genom att de får platser i lokal förvaltning och den lokala ordningsmakten, samt att de får stöd till att starta privata säkerhetsföretag.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Laila Freivalds:

1. Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta med anledning av förhållandet mellan den colombianska regeringens demobiliseringsprogram av paramilitärer å ena sidan, och den faktiska och av regeringen tänkta regleringen av skjutvapen i Colombia å den andra sidan?

2. Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att Sveriges inflytande i Colombia, i bistånd och internationella relationer, effektivt ska kunna användas för att stävja spridningen och användandet av lätta vapen och i ett större perspektiv bidra till större respekt för demokrati och mänskliga rättigheter?