den 28 februari

Interpellation 2004/05:428 av Christer Nylander (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om läsning i olika samhällsgrupper

Bokpriskommissionens slutrapport visar att sänkningen av bokmomsen på många sätt varit lyckosam. Skattesänkningen har slagit igenom i konsumentledet.

Samtidigt har kommissionen inte kunnat visa att momssänkningen påverkat läsvanorna i så motto att läsandet breddats. Det är fortfarande samma skillnader vad gäller till exempel kön och utbildningsnivå. "Några förändringar i de sociala och könsmässiga mönstren i läsandet har inte kunnat avläsas", konstaterar kommissionen.

Fortfarande är det ungefär en sjundedel av befolkningen som aldrig läser en bok. Man konstaterar dessutom att den statistik som finns tillgänglig snarare pekar på att skillnaderna ökar. Bland manliga LO-medlemmar där det redan tidigare är en hög andel som aldrig öppnar en bok, ser utvecklingen ut att innebära att färre och färre läser.

Denna statistik ska naturligtvis hittills betraktas som preliminär. Likväl finns det anledning att fundera över vilka ytterligare steg som kan tas för att stärka läsandet och höja bokens status hos hela befolkningen.

Enligt hjärnforskaren Martin Ingvar tycks de som ofta läser böcker ha bättre minne, bättre uppmärksamhet, bättre faktaförståelse och bättre förmåga till kritiskt tänkande.

I boken Hur du ska läsa och varför skriver den brittiske litteraturvetaren Harold Bloom: "Ska den enskilda människan kunna bevara förmågan att bilda sig egna åsikter och omdömen är det inte utan betydelse att hon fortsätter att läsa på egen hand."

Bokpriskommissionen har haft som utgångspunkt att deras direktiv rymmer ett "kulturpolitiskt önskemål om att i princip alla skall kunna få de fördelar för den personliga utvecklingen som läsning antas ge". Nu är det ju så att man knappast kan tvinga någon människa att läsa. Likväl måste man fundera kring vilka insatser som kan göras och som är rimliga för att främja läsandet.

Skolans arbete med läsning har en helt avgörande roll i en politik för att sprida läsningen. Den som i skolåldern får god kunskap i läsning och dessutom uppslukas av glädjen att läsa, har större benägenhet att fortsätta vara läsare än den som inte lärt sig läsa ordentligt. Därför är det mycket allvarligt när Skolverkets undersökningar visar att resultaten på läsproven visar en minskande läsförmåga jämfört med liknande studier 1992 och 1995. Skolverket noterar också en större spridning av resultaten på läsförståelsen. Det är fler elever än tidigare som har riktigt svaga resultat. Skillnaderna ökar och killarna har större problem med läsförståelsen än tjejerna.

Om det är så att Martin Ingvars forskningsresultat är riktiga och om det är så att Harold Bloom har rätt i att den som läser har större förmåga att bilda egna uppfattningar och omdömen, då är det ett stort bekymmer att läsförståelsen bland grundskoleeleverna försämras. Om denna utveckling inte bryts riskerar vi att få en växande klyfta mellan ett ökande antal som aldrig läser och den delen av befolkningen som är läsare. En sådan utveckling kan inte ens en fortsatt nedsättning av bokmomsen bryta.

Vilka initiativ avser ministern att vidta för att stärka och bredda läsningen och ytterligare stärka bokens ställning i olika samhällsgrupper?