den 21 februari

Interpellation 2004/05:409 av Mats Odell (kd) till finansminister Pär Nuder om skatterna och välfärden

Söndagen den 13 februari deltog Pär Nuder i Sveriges Televisions program Agenda. Det gjorde han med anledning av att han och några av hans regeringskolleger nu börjat tala om skattehöjningar. Det har presenterats alternativa teorier om varför frågan lyfts just nu men jag lämnar här politiska spekulationer om hur Socialdemokraterna ska återta väljare från Vänsterpartiet därhän. Riksdagen måste utgå från att offentliga uttalanden av landets finansminister och statsminister återspeglar en genuin avsikt att faktiskt höja skatterna.

I Agenda försvarade Pär Nuder envist sitt skattehöjarresonemang med att välfärden i framtiden kommer att kräva högre skatter. I detta ligger uppfattningen att det skattesystem vi nu har inte är robust och långsiktigt hållbart.

Men för bara två månader sedan ansåg finansminister Pär Nuder i en interpellationsdebatt med min partikollega Per Landgren att skattesystemet var just robust, hållbart och legitimt. Åtminstone kunde det "uppfattas" så. I riksdagens protokoll har Pär Nuder åsikter dokumenterade från december 2004 som starkt kontrasterar mot de åsikter han nu torgför. Det är betänkligt att finansministerns åsikter är så lättflyktiga. Vilka kast i läran väntar härnäst?

Interpellationsdebatt den 14 december 2004:

"Självklart har skattesystemet brister, och systemet kan på olika sätt göras bättre, men sett i ett större perspektiv är det min bestämda uppfattning att regelverket kan uppfattas som just robust, hållfast och legitimt. Någon genomlysning av skattesystemet av det slag som Per Landgren efterlyser är just nu inte aktuell."

I samma tv-program lät man Pär Nuders teorier om skattehöjningar analyseras av inte mindre än 15 av Sveriges mest namnkunniga ekonomer. En förkrossande majoritet av dessa dömde ut Nuders resonemang. Frågan uppstår om Pär Nuder tar några som helst intryck av en så tydligt formulerad kritik. Den är berättigad inte minst med tanke på att flera av kritikerna är gamla kämpar i socialdemokratin. Vilken grund har Pär Nuder för sin starkt kritiserade uppfattning att ytterligare höjda skattesatser skulle leda till sammantaget högre skatteinkomster i en så globaliserad ekonomi som Sveriges? Är kanske den nationalekonomiska expertisen ondsikt och vill Sverige illa?

Kritiken mot Nuders förslag kan något förenklat beskrivas att en skattehöjning skulle ge sådana beteendeeffekter att den i slutändan mycket väl skulle kunna motverka sitt syfte. Genom att göra arbete dyrare relativt fritid kommer fler att ägna mer av sin tid till att inte arbeta. Arbete lönar sig ju mindre. Vilka analyser ligger bakom de skatteteorier som hittills bara fått godkänt av Pär Nuder och Göran Persson?

Den kanske mest svidande kritiken framfördes av professor Assar Lindbeck. Han ansåg att om Sverige med sitt nuvarande skattetryck, som ju är världshögst, skulle behöva höja skatterna för att trygga den offentliga välfärden, så kan det bara innebära att Sverige är väldigt illa skött.

Vid sidan om de mer dogmatiska socialistiska teorierna om välfärd finns det bland annat kristdemokratiska tankar om att välfärd inte bara utgörs av den offentliga sektorns tjänster. Enskilda människors och hushålls möjligheter att förverkliga sina planer är i allra högsta grad en betydande del av välfärdsbegreppet. Högre skatter är med andra ord inte alltid lika med högre välfärd.

Hade debatten om skattehöjningar förts i USA, Schweiz eller Japan hade det på ett helt annat sätt varit förståeligt att resonera som Pär Nuder gör. Skattetrycket i dessa länder är mycket lågt jämfört med det i Sverige.

Pär Nuder vill höja skatterna i Sverige som har det högsta skattetrycket i världen. Sverige ska gå från att vara extremt till att bli ännu mer extremt. Detta är ett högriskprojekt med den svenska välfärden som insats.

Dessutom är den svenska offentliga sektorns kvaliteter diskutabla sett till den mycket höga kostnad som skattebetalarna drabbas av. Vilken ytterligare välfärd levereras för den sist levererade skattekronan? Blir det den välfärd hushållen efterfrågar?

Vore det inte bättre att Pär Nuder började ta tag i de skenande kostnaderna för arbetslösheten, utanförskapet och ohälsan. För den dryga miljon medborgare i arbetsför ålder som inte går till arbetet i dag satsar staten ca 500 000 000 kr (500 miljoner kronor) varje dygn. Med Pär Nuders skattehöjarpolitik är risken överhängande att ännu fler slås ut från arbetsmarknaden och måste försörjas till ännu högre kostnader för skattebetalarna.

Jag vill med anledning av ovanstående ställa följande frågor till finansministern:

Avser finansministern att först försöka finna vägar att sänka svenska statens utgifter för arbetslöshet och ohälsa, innan han föreslår för riksdagen att höja skatterna?

Avser finansministern att söka andra vägar för att trygga svensk offentlig välfärd än enbart genom skattehöjningar?

Avser finansministern att innan han föreslår skattehöjningar i Sveriges riksdag lyssna till den nationalekonomiska expertisen vi trots allt har i Sverige och först ta reda på vad vetenskapliga rön ändå säger om skatternas betydelse för människors vilja att arbeta och samhällsekonomins utveckling?