den 15 september

Interpellation 2004/05:4 av Cecilia Wigström (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om fallet Dawit Isaak

Eritrea blev självständigt från Etiopien 1993 och befrielseledaren Isayas Afewerki blev president. I september 2001 slog Afewerki in på en ytterst repressiv väg. Presidenten fängslade elva parlamentariker som var medlemmar i det enda partiet och som kritiserat honom för auktoritärt styre. Den fria pressen stängdes och elva journalister som kritiserat bristen på demokrati fängslades - bland dem den eritreanska och svenska medborgaren Dawit Isaak. Dawit Isaak var delägare till tidningen Setit där han också jobbade. Arresteringsvågen började den 18 september och Dawit Isaak fängslades den 23 september.

Snart är det exakt tre år som Dawit Isaak har suttit fängslad utan rättegång i Eritrea. Regimens lakejer säger att Dawit Isaak mår bra, men det kan vi inte lita på. Enligt Reportrar utan gränser togs Dawit till sjukhus våren 2002, troligen för tortyrskador. Enligt Amnesty International är det allvarligt när en person inte lämnat några livstecken från sig på mer än ett år. Vi vet inte varför den eritreanska regimen inte tillåter besök. Vad vill de dölja? Lever Dawit över huvud taget?

Brotten mot de mänskliga rättigheterna i Eritrea är grova och omfattande. I en rapport från Amnesty International, You Have No Right to Ask, kritiseras de omfattande brotten mot mänskliga rättigheter i landet. Rättssystemet är under all kritik och fängelseförhållandena fruktansvärda. Cellerna är fuktiga, överfulla och hälsovådliga. Fångarna har dålig tillgång till vatten och svälter. Religionsfriheten är beskuren, bland annat fängslas kristna och Jehovas vittnen. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter i Afrika har i åtskilliga fall fällt Eritrea för brott mot mänskliga rättigheter. I våras beslutade den afrikanska kommissionen för mänskliga rättigheter att den eritreanska staten bryter mot flera artiklar i den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter. De kräver därför att de elva politikerna släpps och att de dessutom kompenseras ekonomiskt.

Att Eritrea hänvisar till att Dawit är eritreansk medborgare innebär inte att regeringen får ge upp sina ansträngningar att få honom fri. Dawit är svensk medborgare och har samma rätt som alla svenska medborgare att få bistånd från Utrikesdepartementet då deras mänskliga rättigheter kränks. Den svenska regeringen har fått berättigad kritik för bristande engagemang. Vi är flera riksdagsledamöter som ställt frågor om Dawit Isaak med magert resultat. Ansträngningarna för att få Dawit Isaak frigiven eller åtminstone få träffa honom har ökat under det senaste året från regeringens sida. Det är bättre sent än aldrig.

Men än mer bör göras. Bilateralt bör exempelvis utrikesministern åka till Eritrea för att markera den vikt Sverige lägger vid Dawit Isaaks fall. Att skicka höga politiska representanter visade ju sig bära frukt i Mehmed Ghezalis fall.

För EU:s del är det dags att stoppa biståndet till Eritrea. EU har i ett biståndsavtal med Eritrea utlovat 88 miljoner euro i stöd under åren 2002@2007 till olika strukturprojekt. Det är en ansenlig summa. Det mesta av det biståndet går till rehabilitering efter kriget och demobilisering, bara 10 % till demokratisering. Den 26@27 november 2003 togs beslut om att bekosta ett vägbygge för totalt 37 miljoner euro. I avtalet om bistånd finns så kallade människorättsklausuler som EU bör använda. Bistånd bör endast gå till stater som har en demokratisk reformprocess i gång.

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta bilateralt och genom EU för att Dawit Isaak släpps fri?

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att stoppa EU:s biståndsprogram till Eritrea?