den 15 februari

Interpellation 2004/05:380 av Tuve Skånberg (kd) till socialminister Berit Andnor om Sveriges undertecknande av Dohadeklarationen

Dohadeklarationen (A/59/592) som antogs av FN:s generalförsamling den 8 december 2004 lyder:

"Inledning

Regeringsföreträdare och vanliga samhällsmedborgare möttes i Doha, Qatar den 29-30 november 2004 vid den Internationella familjekonferensen i Doha, för att fira det Internationella familjeårets 10-årsjubileum.

Konferensen hölls under beskydd av Hennes Höghet Sheikha Moza bint Nasser Al-Missned, maka till Hans Höghet Emiren av Qatar och President för Supreme Council for Family Affairs, Qatar.

Vid de inledande överläggningarna vid familjekonferensen i Doha, behandlades synpunkter från statliga ämbetsmän, akademiker, trosbaserade grupper, icke-statliga organisationer och vanliga medborgare.

Konferensen hänvisar till regionala möten som hållits i Cotonou, Benin; Mexico City, Mexico; Stockholm, Sverige; Geneve, Schweiz; Kuala Lumpur, Malaysia; och andra platser; och noterar de förslag och uppfattningar som framfördes av deltagarna under konferenserna.

Ingress

Att återigen bekräfta att familjen är den naturliga, fundamentala gruppen i samhället såsom deklareras i paragraf 16(3) i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna;

År 2004 firas 10-årsjubiléet av FN:s Internationella familjeår 1994 och den Internationella familjekonferensen i Doha välkomnades i FN:s Generalförsamlings resolution A/RES/58/15 (15 december 2003).

Målsättningarna för det Internationella familjeårets 10-årsjubileum inkluderar åtgärder för att (a) stärka de nationella institutionernas möjligheter att utforma, implementera och övervaka familjepolitiken; (b) stimulera insatser för att klara ut problem som påverkar och påverkas av familjens situation; (c) utföra analytiska granskningar på alla nivåer och bedöma familjens situation och behov; (d) effektivisera insatser på alla nivåer för att genomföra specifika familjeprogram; och (e) förbättra samarbetet mellan nationella och internationella icke-statliga organisationer till stöd för familjen;

Mot bakgrund av de akademiska, vetenskapliga och sociala rön som ligger till grund för den Internationella konferensen i Doha, vilka sammantaget visar att familjen inte bara är den fundamentala gruppen i samhället utan också är grunden för hållbar social, ekonomisk och kulturell utveckling;

Det finns ett behov av att uppmärksamma de utmaningar som familjen ställs inför i samband med globaliseringen;

Genom att stärka familjens ställning erbjuds ett unikt tillfälle att ta upp samhällsproblem på ett holistiskt sätt;

Vi upprepar, att starka, stabila familjer bidrar till att bibehålla en kultur av fred och främjar dialog mellan civilisationer och olika etniska grupper; och

Vi välkomnar tillkännagivandet av Hennes Höghet Sheikha Moza bint Nasser Al-Missned, maka till Hans Höghet Emiren av Qatar och President of the Supreme Council for Family Affairs, Qatar, om att skapa ett internationellt familjeforskningsinstitut.

Vi framhåller återigen de internationella åtagandena för familjen och uppmanar alla regeringar, internationella organisationer och samhällsmedborgare på alla nivåer att vidta åtgärder till skydd för familjen.

Bekräftelse av åtaganden för familjen

Vi bekräftar ånyo de internationella åtagandena för att stärka familjen, i synnerhet:

1. Vi förbinder oss att respektera och stärka familjens stödjande, uppfostrande och omvårdande roll, med full respekt för världens olika kulturella, religiösa, etiska och sociala värden.

2. Vi erkänner människans medfödda värde och framhåller att barnet, genom sin fysiska och mentala omognad, behöver speciellt skydd och omsorg både före och efter födseln. Moderskap och barndom har rätt till speciell omsorg och assistans. Alla äger rätt till liv, frihet och personlig trygghet.

3. Vi bekräftar att familjen är den naturliga, grundläggande enheten i samhället och äger rätt till största möjliga skydd och stöd från samhället och staten.

4. Vi betonar att äktenskap endast skall ingås med de tilltänkta makarnas fria och fulla samtycke samt att rätten för giftasvuxna män och kvinnor att gifta sig och bilda familj skall erkännas och att man och hustru skall vara jämlika parter.

5. Vi framhåller vidare, att familjen har det primära ansvaret för omsorg om och skydd av barnen från spädbarnsåldern till vuxen ålder. För en full, harmonisk personlighetsutveckling skall barn växa upp i en atmosfär av lycka, kärlek och förståelse. Alla samhällsinstitutioner ska respektera och stödja föräldrarnas insatser för att vårda och ta hand om barnen inom familjen. Föräldrarna har den främsta rätten att välja den utbildning som deras barn skall ha och frihet att försäkra sig om sina barns religiösa och moraliska uppfostran i linje med sina egna övertygelser.

Krav på handling

Med tanke på ovanstående åtaganden, kräver vi att alla regeringar, internationella organisationer och samhällsmedborgare skall:

Kulturella, religiösa och sociala värden

1. Utarbeta program för att stimulera och uppmuntra till dialog mellan länder, religioner, kulturer och civilisationer i frågor rörande familjelivet, inklusive åtgärder för att bevara och försvara äktenskapet som institution;

2. Ånyo bekräfta betydelsen av tro och religiösa och etiska övertygelser för bevarande av familjestabiliteten och de sociala framstegen;

3. Utvärdera och ompröva den omfattning i vilken internationell lag och politik överensstämmer med principerna och bestämmelserna rörande familjen som ingår i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella åtaganden;

Människovärde

4. Återigen bekräfta åtagandena att tillhandahålla en kvalitetsutbildning för alla, inklusive lika rätt till utbildning;

5. Utvärdera och ompröva sin politik för att säkerställa att människors värde erkänns och skyddas under alla stadier i livet;

Familj

6. Utveckla indikatorer för att utvärdera effekten av alla program för familjestabilitet;

7. Stärka politik och program som gör det möjligt för familjen att bryta fattigdomscykeln;

8. Utvärdera och ompröva sin befolkningspolitik, speciellt i länder med negativ nativitetsnivå;

9. Uppmuntra och stödja familjen till omsorg om äldre och handikappade;

10. Stödja familjen i åtgärder mot sjukdomar som hiv/aids och andra pandemier som malaria och tuberkulos;

11. Vidta effektiva åtgärder för att stödja familjen i både freds- och krigstid;

Äktenskap

12. Upprätthålla, bevara och försvara äktenskapet som institution;

13. Vidta effektiva åtgärder för att stärka äktenskapets stabilitet genom att bland annat, uppmuntra till fullt och jämlikt partnerskap mellan man och hustru inom en engagerad och varaktig äktenskapsrelation;

14. Upprätta effektiva handlingsprogram och rutiner för att motverka och avhjälpa missförhållanden inom äktenskapet och familjen, inklusive upprättande av offentliga organ som hjälper män, kvinnor, barn och familjer i kris;

Föräldrar och barn

15. Stärka insatserna för att främja lika politiska, ekonomiska, sociala och utbildningsmöjligheter för kvinnor och utvärdera och bedöma ekonomisk, social och annan politik för att stödja mödrar och fäder i deras viktiga roller;

16. Stärka familjens funktion genom att involvera mödrar och fäder i barnens utbildning;

17. Ånyo bekräfta föräldrars primära rätt att välja den typ av utbildning som deras barn skall ha;

18. Återigen bekräfta och respektera föräldrars och om tillämpligt, legala målsmäns rätt att välja andra skolor för sina barn än de offentliga, för en religiös och moralisk utbildning i linje med sina övertygelser, förutsatt att skolorna uppfyller eventuella statliga minimikrav på utbildningsstandard.

Vi ber värdlandet för konferensen staten Qatar, att till FN:s Generalförsamling framföra en rapport om konferensen, inklusive Dohadeklarationen, vid firandet av det Internationella familjeårets 10-årsjubileum den 6 december 2004."

Vid interpellationen mellan mig och socialministern den 3 februari om Dohadeklarationen hävdade socialministern vid upprepade tillfällen att Dohakonferensen inte var en FN-konferens eller var öppen för deltagande från samtliga länder, att den deklaration som antogs i Doha baseras på en konservativ familjesyn och bland annat innehålla en snäv syn på familjedefinitionen, motsätta sig fria aborter och syfta till att bevara och försvara en konservativ syn på äktenskapet. Vidare hävdade socialministern att den resolution som antogs den 8 december i FN:s generalförsamling inte skulle innebära att generalförsamlingen har antagit Dohadeklarationen.

Dessa påståenden saknar grund. FN-resolutionen A/RES/58/15 (den 15 december 2003) paragraf 2 deklarerar att generalförsamlingen: "welcomes the decision of the State of Qatar to host an international conference to celebrate the tenth annivarsary of the International Year of the Family in November 2004." Vid interpellationsdebatten den 13 februari anf. 106 medgav också socialministern att skälet till att den socialdemokratiska regeringen inte, trots inbjudan, var representerad vid den förberedande FN-konferensen som ägde rum i riksdagen i Stockholm den 14 maj 2004 skulle ha berott på konferensens innehåll. Därmed bekräftar hon att Dohakonferensen, liksom de förberedande FN-konferenserna i Cotonou, Mexico City, Stockholm, Genève och Kula Lumpur, faktiskt var öppna för deltagande för de länders regeringar som så önskade. Att uppslutningen bakom Dohakonferensen och Dohadeklarationen verkligen är överväldigande bred bekräftas av att nu 149 nationer av världens 192 undertecknat, co-sponsored-deklarationen.

FN-resolutionen A/RES/59/L.29 (den 6 december 2004) paragraf 4 deklarerar att generalförsamlingen:"welcomes the hosting of the Regional Conference on the Family in Africa from 27 to 28 July 2004 by the Government of Benin and also welcomes the hosting of the Doha International Conference for the Family from 29 to 30 November 2004 by the State of Qatar and takes note of their outcomes". Rapporten från the Doha International Conference liksom Dohadeklarationen som antogs där är nu officiella FN-dokument; rapporten är publicerad av FN som A/59/599 (den 8 december 2004) och Dohadeklarationen är publicerad av FN som A/59/592 (den 8 december 2004). Båda dokumenten finns online på FN:s hemsida http://documents.un.org/simple.asp.

Den officiella FN-statusen för Dohakonferensen och de dokument som den resulterade i kan inte förnekas. Konferensen hölls till följd av en FN-resolution. Per den 6 december 2004 hade då 145 av FN:s medlemsländer undertecknat, co-sponsored, Dohadeklarationen och med konsensus antogs FN-resolutionen A/RES/59/L.29. Åtta reservationer mot antagandet av denna FN-resolution anmäldes, däribland den nederländske ambassadsekreteraren Peter-Derrek Hof för EU:s räkning.

Dohadeklarationen i svensk översättning återfinns ovan. Vad i den som skulle vara misshagligt för regeringen har inte socialministern deklarerat.

Mina frågor till socialministern är:

På vilken grund påstår ministern att Dohakonferensen inte skulle ha varit en FN-konferens?

Hävdar ministern att generalförsamlingen den 8 december inte skulle ha antagit FN-resolutionen A/RES/59/L.29 med Dohadeklarationen, som undertecknats, co-sponsored, av då 145 nationer?

På vilken grund tar ministern och Sveriges regering avstånd från att tillsammans med nu 149 av världens nationer underteckna deklarationen samt implementera den i svensk lagstiftning, med motiveringen att deklarationen skulle baseras på en konservativ familjesyn, en för snäv familjedefinition, motstånd mot fria aborter och försvar för en konservativ syn på äktenskapet?

Varför deltog ministern eller Sveriges regering inte en enda gång under det gångna året i FN:s internationella familjeår, och varför valde regeringen att ställa sig utanför firandet av detta familjeår genom att inte delta i FN-konferensen i Doha den 29-30 november, och deltog inte ens i FN-konferensen i Sveriges riksdag den 14 maj?