den 14 februari
Interpellation 2004/05:378 av Ewa Björling (m) till utrikesminister Laila Freivalds om bedömningen av Hizbollah
Hizbollah betyder Guds parti. Hizbollah bildades 1982 som en reaktion på Israels invasion av Libanon och som en följd av revolutionen i Iran 1979. Målet för Hizbollah var då att skapa en islamisk stat. Hizbollah är en shiamuslimsk motståndsrörelse med huvudsäte i Libanon.
Hizbollah har också nått en viss politisk framgång i Libanon, och innehar flera platser i det libanesiska parlamentet.
Situationen i Mellanöstern ser nu ett ljus efter många mörka år av hopplöshet. Palestina, Israel och USA har nu visat nytt engagemang och Europa måste vara med som en aktiv del i detta. Riktig optimism finns i luften. Vi har sett många brutna löften och många attentat men just nu är det lugnare än på länge. Vi ser tecken på att demokratin utökas, både efter valet i Palestina och i det sköra Irak. Just valet i Irak är en oerhört betydelsefull signal till folken i hela Mellanöstern. En signal som dock inte uppskattas av alla. Just därför behöver vi stötta demokratiutvecklingen med all kraft vi kan uppbringa.
Vad kan Sverige och EU då göra? Vi måste vara ytterst tydliga när det gäller demokratiutveckling i Mellanöstern. Detta måste innebära att vi inte kan acceptera militanta inslag i politiska partier. Vi måste våga ta upp diskussionen om roten till terrorism. Det är så lätt att vi fastnar i att bara skydda oss mot den terrorism som pågår i dag i stället för att angripa de riktiga orsakerna på ett djupare plan.
USA har redan sedan lång tid tillbaka stämplat Hizbollah som en terrororganisation för dess attacker mot Israel. EU har hittills valt att inte göra detta.
Hizbollah har visserligen olika grenar av sin verksamhet, både politiska, sociala och militära, men man kan inte särskilja på det sättet. Det är tillräckligt farligt att man ekonomiskt och politiskt stöder terrorism. Alla dessa sammanslutningar med blandad verksamhet behöver genomlysas mycket mer än vad som görs i dag. Det svåra i denna balansgång är också att många av dessa organisationer också gör mycket gott bland den fattiga befolkningen, inkluderat flyktinglägren. Man hjälper till med många olika goda insatser såsom rent vatten, skolor till barnen, sjukvård och mycket mer. Allting är sammanflätat och man har mycket svårt att särskilja rätt och fel.
Från svensk och europeisk sida måste vi vara tydliga i att vi inte accepterar eller stöttar organisationer som har militanta inslag. Detta är ett av flera mycket viktiga sätt att kunna stötta både Palestina med dess ledare Abu Mazen och Israel när det gäller goda intentioner till fred.
Mina frågor till utrikesminister Laila Freivalds är följande: