den 21 december

Interpellation 2004/05:283 av Sven Brus (kd) till statsrådet Jens Orback om hedersrelaterat våld och skyddat boende

Snart är det tre år sedan Fadime mördades. Sedan dess har vissa insatser genomförts för ungdomar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. En sådan åtgärd är att medel utgått till länsstyrelser för skyddat boende. Under år 2003 fördelades ca 20 miljoner kronor till länsstyrelserna för att stimulera inrättandet av skyddat boende och för att kartlägga länens behov av detsamma. Under 2004 kommer, enligt budgetpropositionen, 40 miljoner att fördelas. Under åren 2005@2007 tillförs ytterligare 60 miljoner kronor för insatser för skyddat boende, attitydpåverkande arbete med mera.

Ovannämnda insatser är mycket viktiga för att på ett bättre sätt tillvarata de flickor och pojkar som befinner sig i riskzonen. En fråga som väcks är däremot om dessa medel räcker för såväl skyddat boende som andra åtgärder. Antalet pojkar och flickor i behov av skyddat boende har visat sig avsevärt större än tidigare beräknat. Fördelningen av ovanstående medel, samt hur de ska användas, skiljer sig också åt mellan olika län, trots att behoven kan vara desamma. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har till exempel tilldelats 500 000 kr att fördela till projekt som avser förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld. Det kan gälla utarbetande av handlingsplaner, nätverk, attitydpåverkande insatser eller utbildning för personal med mera. Enligt ett regeringsbeslut får de mindre länen projektmedel för insatser endast i förebyggande syfte. Medel för hjälp till skyddat boende utgår däremot inte till de mindre länen.

Länsstyrelsen Gävleborg har, på uppdrag av regeringen, kartlagt behoven i länet när det gäller frågan om hedersrelaterat våld. Av rapporten framgår det att åtta av totalt tio kommuner på något sätt kommit i kontakt med flickor och unga kvinnor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld av nära anhörig. Totalt känner man till ungefär 65 flickor och unga kvinnor, mellan 13 och 25 år. Dessutom har ca 35 kvinnor i åldrarna 26 år och äldre också varit i behov av stöd och hjälp. Uppskattningsvis har ca 45 av dessa totalt 100 flickor och kvinnor varit i behov av skyddat boende. En av slutsatserna som länet drar är att det saknas resurser till ett fullgott skydd (skyddat boende) för utsatta flickor och kvinnor. Länet efterlyser även skyddade bostäder med bemanning dygnetrunt. Av regeringsbeslutet att döma har regeringen inte tagit något av detta i beaktande.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att medel för skyddat boende även utgår till de mindre länen som är i behov av detta?