den 17 december

Interpellation 2004/05:271 av Stefan Attefall (kd) till statsrådet Hans Karlsson om lärlingsutbildning som arbetsmarknadsåtgärd

I Jönköping har ett företagsanpassat lärlingsprogram blivit succé. Jönköpings-Posten rapporterar att alla som hittills gått igenom programmet fått jobb. Detta bekräftar åter den bild som bland annat IFAU:s undersökningar visat; praktik leder snabbare till jobb än konventionella arbetsmarknadsutbildningar.

Det lyckade projektet i Vätterbygden påbörjades för ett år sedan. Då kom Företagarna, LO och arbetsförmedlingen överens om att starta ett projekt med lärlingsverksamhet. Huvudsyftet var att utbilda lärlingar utifrån företagens behov. Projektet riktades både till arbetslösa utan någon utbildning alls och till arbetslösa med utbildning, men som saknade erfarenhet.

Kristdemokraterna har länge krävt att lärlingsutbildning ska bli ett program inom arbetsmarknadspolitiken på nationell nivå. Yrkeskunskaperna håller på att förlora mark i Sverige. Den politik som förts har inte värderat dessa kunskaper tillräckligt högt. Det är skadligt för samhället att de behov av kunskap som de färdigutbildade möter i sin yrkesutövning inte blivit tillgodosedda. Tyvärr präglas de socialdemokratiska regeringarnas politik av en passiv syn när det gäller att utveckla yrkesutbildningen. Den passiviteten skadar Sveriges möjligheter till utveckling och tillväxt och förminskar också olika kunskapers och yrkens betydelse. Det är för att möta de behov som finns och de krav på flexibilitet som arbetsmarknaden ställer som vi föreslår att ett lärlingsprogram ska finnas som ett arbetsmarknadspolitiskt program.

I Företagarnas undersökning, Småföretagsbarometern våren 2004, anger 14 % av småföretagen bristen på kvalificerad arbetskraft som det främsta hindret att växa och utvecklas våren 2004. 21 % uppger att expansionsutsikterna försämras på grund av bristen på medarbetare med rätt kompetens.

Det existerar inte någon centralt sammanställd information om lärlingsutbildningar som bedrivs eller har bedrivits i projektform runtom i landet i form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En kartläggning av landets lärlingsutbildningar, vilka inryms inom det arbetsmarknadspolitiska området, kräver att kontakt tas med varje länsarbetsnämnd. Det är oroväckande att det inte existerar en bättre samordning mellan central, regional och kommunal nivå. Det behövs också en bättre samordning mellan kommuner och mellan länen för att man ska kunna utbyta idéer och erfarenheter.

I Skaraborg, Västra Götalands län, genomfördes ett projekt med lärlingsutbildning som en form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Satsningen gjordes som ett samarbetsprojekt mellan Företagarna i Skaraborg och länsarbetsnämnden i samråd med LO-facken i Västsverige. Medel till projektet erhölls från Europeiska socialfonden. Projektet var framgångsrikt och fick fina vitsord från många håll, till exempel EU:s socialfond. Det kunde dock inte fortsätta efter projekttiden då medel inte avsatts till en fortsättning.

I bland annat den så kallade Vaggerydsmodellen använder sig arbetsförmedlingen av en företagsförlagd arbetsmarknadsutbildning som slagit mycket väl ut. Där förläggs utbildningen till fem sex olika företag som har ansvar för den praktiska utbildningen. En teoridag per vecka ingår och för de elever som behöver det också en dag svenskundervisning per vecka. Denna utbildning har inslag av lärlingsutbildning.

För att kunna få en tillväxt i de traditionella hantverksyrkena och för att svara mot företagens olika behov av yrkeskompetens behövs en mängd olika utbildningsvägar. Därför är det viktigt att det finns ett lärlingssystem inom de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

En lärlingsutbildningen ska ske i nära samarbete med det lokala näringslivet. Ett visst mått av flexibilitet måste även byggas in i läroplanerna. Det bör ges utrymme för utbildningsalternativ som uppfyller regionala och lokala önskemål eller behov. Utbildningen ska mestadels vara förlagd till ett företag. Skriftlig överenskommelse träffas mellan skolan och företagen.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Hans Karlsson:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att lyckade försök med lärlingsutbildning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd ska kunna fungera som goda exempel för andra arbetsförmedlingar runtom i landet?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att lärlingsutbildning ska bli ett nationellt program inom ramen för arbetsmarknadspolitiken?

Vilka åtgärder avser statsrådet i övrigt att vidta för att säkerställa svenska företags och hantverkares behov av kvalificerad arbetskraft med yrkeskunnande?